running makes the world go round

Running makes the world go round...
Gudomligt. Är ordet. Att vakna klockan sex, stiga upp och få i sig en snabb kopp kaffe och en liten skål med frukt, yoghurt, nötter och frön (köpte nötter och frön igår...har saknat det...mmm). Snöra på sig springskorna och springa med en brinnande sol framför ögonen. I Hyde Park och Kensington Gardens. Lätt som en plätt. Utan Garmin klocka. (som jag inte hittade imorrse...var är mina saker?? måste organisera) En kort runda på nästan 45 minuter. Kort blev den för att jag skulle känna hur foten mådde. Och den mådde bra. Nästan hela tiden. Så jag tog det lugnt.
Samtidigt som jag tycker att farten låg bra. Det är bra att inte träna ibland. Kroppen återhämtar sig och bygger muskler. Det behövdes återhämtning. Ingen hård träning. Bara ett pass förra veckan. Förvisso slet den veckan ändå på kroppen - ny stad, massa nya saker, hålla igång konstant, få ordning på sig själv, gå hela tiden...ja. Sånt.
Åt i alla fall detta när jag kom hem: Valnötsbröd med ägg, tomat och salt. Mums.
Nu: har jag suttit ett tag på Starbucks redan med dagens andra kopp kaffe. Mycket godare än snabbkaffet imorrse - kan jag lova. Jobbar - blir en starbucksförmiddag helt enkelt. På stammisstället. Undrar om de kommer komma ihåg mig om jag kommer hit varje morgon? Mycket möjligt. Hur najs är inte det liksom :)
INGEN SNÖ HÄR INTE :D

 


det där basic sakerna

Igårkväll stod jag i "mitt" kök. Och tittade ut och såg ut över hustaken och kyrkan därborta och hörde lite fågelkvitter genom fönstret. Lagade mat och kände lite kärlek till köket som inte är det största men stort för att vara här. Och väldigt fint. Det kändes bra. Väldigt bra.
Sedan fortsatte jag ut i staden och satt på en pub i Shoreditch och drack öl med vänner. Det var fint det med. Och kom hem och satt och snackade med mina trevliga roomies som jag redan gillar starkt. Det där med att komma i säng tidigt - som var tanken - ja den misslyckades ganska så fatalt...Tack och lov att kvällen innan var lugn. Har inte skakat rumpan på Londons dansgolv än. Trots en helg här. Ganska så normalt ur min aspekt :)
Försöker finna mig till rätta nu. På riktigt. När jag liksom vet vart jag bor i staden. Vart jag kallar mitt område. Det är fint det med.
Snart hoppas jag komma in i de rutiner som jag vill ha. När det gäller basic som jobb, träning, sömn...ja allt det. Jobb har det blivit mindre av, och samma sak med träning och sömn. (min häl gör fortfarande ont...antagligen p.g.a av att jag dessutom gått i samma skor varje dag...och inte har det varit lite gående. Imorgon köper jag ett par najs gympaskor!).
Men det är så underbart att komma till en stad och redan ha ett nätverk av människor. Sånt känns bra det med.
Så allt är bra. Nästan allt i alla fall :) Och snart blir det hejdå Starbucks för kvällen, kanske kvällsmat (med tanke på att klockan är snart halvnio..) och sedan en god natts sömn. Hoppas på en morgonrunda i löparskorna imorgon. Det låter inte helt fel!
Vad har annars hänt? Massvis :) Igår shoppade jag med två andra som liksom jag hade spenderarbyxorna på sig. Jag kom hem med ett par byxor. URBAN OUTFITTERS kan inte sluta älska butiken. Tänk att få jobba där...Dream come true..Fikade, gick mycket som alla andra dagar, hängde på Starbucks. Idag har det blivit jobb, storshopping, försöka hitta nya saker (såsom gym!), upmmötande av två lediga filurer, hämtande av en kameraväska, undrande var mina saker från Julias lägenhet tagit vägen...åkt hittan och dittan i staden...Låter lite snurrigt. Men det är det faktiskt i mitt huvud också. Så det är väl därför :)

flyttdag!

Jag tappar nästan lite räkningen på dagarna här på lilla ön i stora storstaden. Idag är det visst lördag. På måndag har jag varit här i en vecka. Känns som mycket längre. Väldigt mycket längre. Just nu sitter jag uppkrupen i en soffa och känner hur veckan börjar ta ut sin rätt. En viss trötthet - den där utmattningen av att komma till en ny stad och lära känna staden samtidigt som man gör allt annat man ska göra om man faktiskt tänker sig bo här lite längre.
Men från och med idag så är jag på ett nytt spår. Har nämligen signat kontrakt och flyttat in i en superhärlig lägenhet på Queensway. Japp. Sjukt underbart läge. 2 minuter till Hyde Park? Jo men visst! Och mina 2 flatmates är grymma och lägenheten är sjukt najs och landlorden är ingen suspekt typ utan en vettig person. So it is.
Men jag är tillbaka i Julias lägenhet och jag tror att det är utgång på gång. Utan att vara helt säkra på vår sak dock. För någon kom hem från jobbet för en timme sen. Men London är ju London liksom. Allt händer när man vill att allt vill hända (eller när man inte vill att allt ska hända...ja, så som det alltid är faktiskt. Kanske inte var så speciellt för London...anyway).
Antingen så somnar jag i soffan just nu på rumpestumpen min eller så skakar jag rumpan ute om någon timme. Tror att jag kan säga najs till båda alternativen :)
Men bilderna vill inte läggas upp för det internet som jag glider runt på just nu är världens segaste. Så det får vänta till imorgon.

so true so true

Back on track. Starbucks och jag.
Har blivit en del av förmiddagsrutinen. Sätta sig och ta morgonkaffet på ett starbucks. Andra dagen i rad på nya favoritstället. Är en sån där lagom promenad hit och sedan är det bara 10 minuter vidare ner till Oxford Street. Om man vill ha alla alternativ öppna för resten av dagen!
Igår blev verkligen en promenaddag. Gick från Camden town till Waterloo. Med några stopp självklart. Och ibland utan att veta vart jag var. Men solen sken och dagen var underbar - och jag börjar så småningom få grepp om områden!
Och! Jag satte på mig mina finfina skor och flög fram en stund på kvällen. 45 minuter löpning - helt UNDERBART. Det var så sjukt enkelt. Och inte alls ansträngande trots att jag höll bra fart! Men min häl gjorde lite ont, den där trampa fel saken som inte har blivit bättre av att gå flera timmar varje dag. Men det var värt det. För det var fantastico!
Idag kanske jag får ett rum. HYDE PARK?! Hoppas...

JAG sprang också i KORTA BYXOR :D så jädrans lycklig av det!

Hittade de mysiga härliga gatorna i covent garden

på väg mot waterloo...med solen i ögonen och london eye på ena sidan...

tjöt till av lycka på oxford street och ramlade in i urban outfitters. på något sätt så hade jag svårt att lämna butiken...

Hittade dessutom bästa stället (tror jag) för mig mitt i covent garden.

Kommer jag bosätta mig där eller vad? :D



update!

Starbucks it is. En dator, en kaffe, najs miljö och härlig musik. Och en Maria med en hatt på huvudet och ett leende på läpparna. London och jag kommer bra överens helt enkelt!
Det är full rulle här i staden. Det är redan torsdag och tiden går snabbt samtidigt som man inte förstår allt man hinner med. Så som det ska vara :)
SOLSKEN!
Hänger med tha people och hittar på diverse ting, åker runt och kollar rum (bra sätt att se olika stadsdelar...), promenerar i solen, dricker kaffe, myser...Ingen shopping och inget museekollande än.
Dödstrött i fötterna och hela kroppen och knoppen har man kommit hem varje kväll, lite besviken på lägenheterna jag kollat på. Har en på gång som jag inte säger nej till. Ok hyra, delat rum och delad lägenhet. Trevligt folk, fin (!) och fräscht och PERFEKT läge. Bayswater, 2 min till Hyde Park...Låter inte helt fel! Får se om det kanske blir den!
Dagen till ära har jag promenerat ner till det Starbucks jag nu sitter på, i solsken. Kunnat kolla på vackra Regents Park och njutit av alla våriga saker. Blommorna som slår ut, människorna som ler. Och alla som springer - OMG jag är sugen på att snöra på mig skorna snart. För någon träning har det inte blivit hittills. Är vilovecka - så den icke vilan jag får är att gå. Konstant typ. Och sedan blir man fruktansvärt trött av allt det nya. Dessutom har jag ont i min fot...knixade till mitt i ett löpsteg förra veckan. Känt av det sedan dess, också efter 3milaren. Men kanske blir det en lätt runda ikväll (det blir ju typ på med shortsen....kan ju inte säga nej till det :D)! :D
Lite bilder. Inte så många - men några hann jag lägga in!
Nu väntar lägenhetsletande och sedan SOLSKEN och LONDON!



London it is!

This is it.

Jag sitter och dricker kaffe. Det fladdrar fjärilar I min mage. Jag har en vårjacka på mig. Kollar ut genom fönstret från Pret och tittar på alla som strosar förbi. Alla slags människor. Det kallas STORSTAD och herregud vad jag har saknat det. Att vara “mitt I smeten”. Storstadsliv. Underbart. Helt underbart.

Ja, jag är lite exalterad. Måste jag erkänna. Och det känns galet bra. Känner mig galet bra. Life goes on.

London kom jag till igårkväll. Allt gick enkelt och lätt. Hem till Julia, Mia och Dillman. Och Rhya. I Camden. Jag är redan kär I området. Självklart.

Te (PG Tips såklart. Vad annars I England??) och snickelisnack några timmar. Innan vi la oss för att suss avid två tiden.

Och att vakna upp I dagsljuset idag var fantastiskt det med. Lugn förmiddag at the house. Och ja, nu som sagt på plats I Covent Garden, just lämnat en Mia och en Julia – eftersom de jobbar I varsin butik bredvid varandra.

Planen idag blir lite av varje. Nu, när jag fått kaffe, kan jag dessutom tänka helt klart. En fördel…Det blir mobilhandlande och 2 visningar av rum. Ett på gang I Bayswater – vill ha!! Och ett I Islington…inte helt fel det heller. Men ska inte ta ut något I förväg. Har ju inte ens kikat in dem än hehe. Men det skulle vara najs att kunna hitta något första dagen….:)

Ska upptäcka London. Nya staden. Gaaah. Kära människor – visst är livet underbart? Ett äventyr, det är vad det är!

Update...Mobilshopping gjordes i ett nafs. Starbucks är kärlek ibland. Nu håller jag tummarna för två visningar som jag ska iväg på :) Great!

 

 


måndagsmorgon och nybakat bröd

Godmorgon världen. Här hemma är det full rulle. Antar att det blir så när man inte riktigt börjat packa. Hm...Vaknade i alla fall tidigt denna morgon och bestämde mig för att slänga ihop samma slags brödbullar som gjordes i lördags. receptet kommer därför här:
Müslibullar
1,5 dl grahamsmjöl
1 dl vetemjöl
1-1,5 dl müsli (gärna med nötter och russin...mums.)
linfrön, solrosfrön, strödadlar
1 tsk salt
1 tsk bakpulver
1/2 rivet äpple
2 dl yoghurt eller fil
1 msk becel
Och så blandar man bara samman allting och formar till små bullar. Kör in plåten mitt i ugnen - som står på cirka 200°. Klara efter cirka 10 minuter. Godast är att låta de svalna ngr minuter...om man klara sig från att sätta tänderna i dessa godingar direkt! :D

hej hej hallå!

Det ekar visst lite tomt här på bloggen. Det kallas nog mycket att göra. Förbereder mig på alla olika sätt inför Londonflytt: fixar och trixar, träffar människor, tränar och njuter av solen.
Och försöker hinna med att förstå allt som händer i världen just nu.
Hemkommen från ett grymt cykeldistanspass. Väntar på skypedejt. Har ätit superfood. Status på kroppen äR BRA BRA! 30 km lätt som en plätt! :D
Satt och jobbade ute i solen i 2h idag, med bara en tjocktröja och halsduk. Underbart.
Så det händer supermycket. Och roligt är det.
Men hinner med andra fina saker också. Som att vakna av sig själv en lördagsmorgon (igår) och gå upp vid kvart i sju. Baka frukostbullar som var himlans goda! Och uppskattade.
Så därför bjuds det på ett litet recept.....senare :D För nu har jag ngn på skype som kallar!
Men frukost äts alltid. Och detta njöt jag av igår. Underbart att vakna sådär sjuuukt hungrig på morgonen. Me lika:D

 

 


WOHO - 30 km innan lunch!

Oinspirerad. Trött. Regn som öser ner utanför fönstret. Sådär seg som man blir efter en natts dålig sömn och av att ha en fullspäckad dag framför mig. Jag behövde meditation. Och jag fick det med besked.
Efter en skål gröt och lite kaffe bar det iväg. Jag hade tänkt långpass på 30 km hela veckan. Trott att jag skulle få sällskap, men ett läkarbesök ställde om dagsplanerna. Så jag sprang ensam. Pannbensbyggande? 30 km med musik i öronen, utan inspiration, en dag då regn och hagel öser ner om vart annat...ja. Det är det nog :)
Segt var ordet. I början. Kroppen sa nej till ett tempo under 6min / km. Den kände sig sliten och tänkte tack och lov för att nästa vecka är återhämtningsvecka. Har blivit för många hårda veckor för att planeringen skulle stämma.
Men jag fann mig en fin cykelväg med en fin stig vid sidan om. Och sprang på med musiken i öronen och sprang lungt i början. Sedan sprang jag fel och efter 14 km var jag stressad över att komma helt fel och inte hinna hem till avtalad tid. Blev därför samma väg tillbaka. Fast ändå annorlunda!
Kunde springa på mer när jag hade 15 km kvar. Provade att tugga i mig en munnfull russin. Det gick super och jag fick lite välbehövd energi!
5 km kvar och jag inser att jag viss trots allt kan lulla fram och komma in under 3h. Krävdes bara spurt (okej...inte riktigt men med 27-28 km i benen var 5-5.11/km lite av spurt...) sista km och så kom jag in på precis 3 h!

Trodde jag inte i början. Fortsätter att öka på lite mer och mer och kroppen KAN! Och jag KAN! 30 km på 3 h - med en kropp som var trött av magmedicins biverkningar, av att vara sliten. En grå dag, springa själv. Med många tankar - ja, så blev löpningen meditation.
FANTASTISKT! YEAH!
Men full rulle sedan - och nu är jag mer än trött. Sjunker ner i soffan efter en helt superb middag här hemma. Sjunker ner framför en film och med sea salt 70 procentig choklad. En film - om jag orkar hålla ögonen öppna för att se klart den :) Imorgon är också en stor dag - för det är någons födelsedag :) Inte min, men min (idol) farmor som är så sjukt cool fyller stort och vi ska fira med dunder och brak!

ibland så finns det bara så mycket annat att göra

Idag är ingen bra dag när det gäller min relation till  min mobiltelefon. Först upptäcker jag att den är operatörslåst i typ 6 månader till. Och precis så trillade VÄRLDENS räkning in innanför dörren. Oh MY! Enbart p.g.a att jag under 3 dagars tid i Asien var tvungen att ringa några samtal...Hjärtstopp typ. Därför kom jag lite av mig när jag skulle fortsätta jobba (nej, nu ljuger jag. kom av mig innan jag öppnade kuvertet men ibland känns det bra att ha ngt annat att skylla på =)). Fån-fotade istället. För att det regnar ute och jag sitter inne i en stor tröja och min älsklingshatt. Bara för att hatten passar så bra ihop med att drömma mig bort till storstadsliv.

Fick världens chock när jag var på stan vid lunchtid. Trillade nästan bokstavligt talat på en kär gammal vän som jag inte träffat på evigheter. Slutade med att jag satt på ett café i en och en halv timme och pratade om livet och universum. Och allt däremellan (det som jag brukar prata om helt enkelt).
Så nu är jag fylld av tankar, glädje och andra känslor (+lite tristess då jag är ovan vid att sitta så mycket framför en dator...).
De där konstiga känslorna motar jag bort med min hatt. Och min myströja. Och min nya fantastiskt fina necessär (det är den första jag köper. Någonsin.).

 

 


kaffebryggaren är på igen

Jag är så fånig. Jag och mitt kaffe. Jag är som en liten kaffenörd, men som söderkidsen jag träffade på i Stockholm (då jag inte bor där längre. Är ju liksom lite svårt då). Är ju inte heller en arrogant kaffenörd. Tycker bara att det sätter guldkant på vardagen med extra gott kaffe :) Hallå - vem letar inte efter extra solglimtar? Jo tack!
Och magen är nu så pass bra att kaffe kan drickas i små mängder igen - lovely!
Idag väntar en ganska lugn dag - en fixardag. Har vilodag från träning och en dag framför mig som är relativt oplanerad. Ska ägna dagen åt att jobba undan saker som behöver jobbas undan.
Tänk - helt plötsligt (eller ja, jo, ganska helt plötsligt) har jag gått och skaffat mig ett riktigt roligt projekt. Så får man se hur det utvecklas. Men kul är det :)

Igår var däremot en full håll igång dag - en sådan dag som är effektiv. Utan att vara stressig! Då är det ju perfekt!
Som iväg på ett morgonmöte. Sedan springa ett grymt fartlekspass.
Motvind och Medvind. Men rundan jag sprang gjorde att motvinden på ngt sätt varade många fler kilometrar. Och springa på landsväg i Skåne en dag då det BLÅSER (man fattar vad man menar om man upplvet snålblåsten i skåneland) betyder att man springer mot en vägg. Annat är bra träning kan man väl inte påstå :) Med en relativt kort 9km fartleksrunda fick jag fart på benen, in en finemang takt, körde på in i bengen. Summa kardemumma: sönderblåst och mycket nöjd Maria :)
Dagen fortsatte med lunch på Govindas (mat som magen tycker om. och jag tycker om att kunna äta normalt igen.), möte med min nuvarande partner in crime pappa på café och sedan vidare till ett annat på deras kontor.
Kunde summera en finemang förmiddag och eftermiddag och till och med vila en stund (ska ju bli bättre på sånt) innan nästa rolighet - Cykeldistans med bästa instruktören!
Aktiv cykling förvisso bara 70-75 minuter. Men det tar fint endå. Och det var sjukt jobbigt - fartleken tog visst ut sin rätt. Dessutom hade jag alldeles för lite vatten...Jag menar: alla vet väl hur mycket man svettas i en spinningsal?!
Och just det - glömde min ofrivilliga uppvärmning: cykelturen upp till Gerda. Uppförsbacke hela väggen OCH motvinden. Igen! Snacka om att jag är trött på blåsten :)
Men uppenbarligen fick jag inte klaga på det när jag kom hem senare på kvällen...
Pappa och Ulla kollade på varandra. Skrattade bort det. Sa något om: Hon klagar på uppförsbacken till ett ställe där hon ska fortsätta cykla i 75 minuter.
Men - om man liksom inte räknat med att det jobbiga ska börja innan man stängt in sig i en cykelsal. Ja - tuffare än tufft kan det kännas då. Nästan så att man vill vända och rulla ner för backen med vinden i ryggen.
Men bara nästan :D

harmonisk....

Ligger nermysad (ja det är ett ord. säger vi :D) i soffan och tittar på Gossip Girl. På datorn...farligt farligt - vad har hänt med mig? Jag som typ inte tittar på tv. Allt är en liten väns fel som introducerade mig till det igår. En sajt där  man kan kolla på det. Vad ska det sluta - är beroende efter bara något avsnitt (vilket betyder att jag säkerligen är extremt mycket efter alla andra som har följt serien i typ 4 säsonger...men men).
Men anledningen till att jag och soffan är goda vänner ikväll kan vara denna: Massage...
Mmmmmassage. Fantastisk i hela 1 timmen. Gjorde gott för själ och kropp. Valde att boka in en kvällstid för att kunna bara glida runt med härligaste känslan resten av dagen...Så snart kommer jag väl sussa :)
Men la in en annan växel tidigare idag! Så det är så. Fick mig själv att bli väldigt inspirerad - trots att jag var på en nivå av icke sa nicke inspiration.
Lullade helt enkelt upp till Gerdahallen (sprang ngr omvägar...) i 40 min i ett 5.43 minuters tempo. Lätt stela ben som sprang och kämpade mot en motvind som hette duga!
Kom fram och rev av några intervaller på crosstrainern. För att sedan gå på ett mycket fokuserat styrkepass då jag fick in hela kroppen :D GOOD work! Summa kardemumma blev det 2h 10 min.
Racerstäda undan i huset. Smälla i sig lite lunch. Möta upp en Helena och njuta av solsken. Sitta på Espresso Haus och jobba. (utan att dricka kaffe...men det har gått osedvanligt bra utan mitt kära kaffe. Ingen abstinens hittils. Okej, drack ju ngn klunk imorrse men ändå). Och massagen därefter. Inte helt fel!
Så nu är jag harmonisk och ska gå och ta en knäckis och blåbärssoppa och fortsätta att mysa ner mig i soffan :D


det är bara att lulla vidare

Känner mig något oinspirerad. Hade en måndag där jag först ställde in morgondistans och kvällsträning. Inte alls fick lika mycket jobb gjort som tänkt. (Däremot så köpte jag en resväska och drack te och snicksnackade med en Helena). Allt på grund av min mage. BLÄ :( Känslig mage - och i perioder får jag ont ont ont. Hm. Har legat på lut några dagar men kulminerade ordentligt i söndags kväll efter varit på stor middag. Typ magkatars ont. Så efter att ha intagit ytterst lite föda under dagen, insåg jag på eftermiddagen att det nog var bäst att börja knapra några tabletter. Gillar tabletter som verkar (för det gör dem) men ogillar samtidigt tabletter som ger biverkningar (som de gör på mig).
Men anyway. Idag käns det bättre - även om jag känner mig smått oinspirerad. Både när det gäller att städa huset, träna och jobba.
Men jag vet ju hur kul det blir när jag väl tränar. Och hur pepp jag blir när jag väl sätter igång med allt som ska göras.

Så därför börjar jag dagen med det som ger energi. I superfart ska jag nu svida om till en annan outfit (dock ej helt rena - i know MEN vem hinner tvätta sina träningskläder efter VARJE pass? så mycket kläder har inte jag...) och därefter få lite distans i benen genom att lulla (springa) upp till leksalen (gymmet) och ett ordentligt styrkepass (kan man hoppas).
Sen har man väl energi nog att plocka i ordning huset och anmäla sig till universitetet och äta lunch innan jag ska iväg vid ett. Just det - universitetet. Ska jag? Japp. Tror det är dags nu.
Måste få någonstans att göra av med min "jag vill veta" "jag vill förstå" "jag vill diskutera(prata som en pratkvarn)"...och allt det där andra.
Så - nu har jag peppat upp mig till förmiddagen :D

jag räknar ner till storstadsliv

Måndag - IGEN? Vart tar veckorna vägen? Underligt. Det kanske finns en liten tidstjuv som stjäl mina timmar från dygnet. Jag ber om 4 timmar extra men olyckligtvis får jag 4 h mindre tid per dygn (kan det vara så?).
Men en helg senare är det måndag. Idag.
Och igår var en sådan där söndagsdag som var trevligt men ändå försvann himlans snabbt.
JAg började dagen på vanligt vis, med att ha väldigt ont i magen. Börjar kanske få en dålig rutin  WHAT the...min mage och jag är inte bästa vänner dessa dagar. Fy mage fy.
Jag gick och yogade i 70 minuter. Det var guld, det var styrka det var fokus det var underbart.
Jag gjorde sånt man kanske inte ska göra men jag köpte mig en kopp kaffe. Ja, efter yogan.
DEt var fruktansvärt gott.
Jag satte mig i en bil.
Åkte ut till SKrylle med pappa.
Och så sprang vi. Lite grann.
Distans med backar. Var planen. Inget långpass ju! Men distans 13-15 km. Pappan hade jag sagt till: 13 km ska springas you know! Han var pepp.
Det hade regnat. Var sumpigt. Benen lite sega. Men jag var en pratmaskin och njöt av nöjet att få springa i sånt där najs 5.30 minuters tempo med en annan människa. Så jag pratade och pratade :)
Fast efter 7 km fick jag vara tyst, för då orkade inte mitt sällskap samma takt och jag ville inte lulla fram mycket saktare. Fast det blev det förvisso sedan i backarna de där sista 3 km på milen. Hm ja.
Var helt seg och tänkte, jaja, kanske inte ska springa mer.
Så jag ställde mig och väntade på att pappan skulle springa klart milenrundan. Och frågade (hur dåligt peppande var inte jag...;D) om han verkligen skulle springa längre.
MEN! Duktig som han var lät han sig inte nedslås av min dåliga karaktär heheh, utan svarade JAPP!
Så då sprang jag med.
Hade jättekul.
FÅnade mig extremt mycket. Sprang lite långsamt med honom, sprang lite spurtsträckor fram och tillbaka. Och hoppade i en vattenpöl. Innan jag övergav honom och lullade fram lite snabbare de sista kilometrarna.

Klart godkänt distans på 13 km. EN fåna sig, prata som en kulspruta och köra några mjölksyrebackar - på en 5.43 snitt per km.
Sedan var jag på stor och jättetrevlig middag hos mamma på kvällen :D Trevligt trevligt!
Och nu ska jag motivera mig till att fortsätta med det jag gjorde innan jag begav mig in i bloggosfären. Motivation var det ja...Hmpf.
Ska köpa en resväska idag. Motivation?
Kanske kan detta vara motivation:
LONDON: NÄSTA VECKA ÄR DET DU OCH JAG BABY :D
längtar sönder och samman!

blueberry pie

Nej. Jag "pajade inte pajen". Ursäkta humorn. Klockan är snart tio och jag är supertrött och lever i ett hus där dessa skämt levereras varje minut. Nästintill. :D Har inte smakat än - men den doftar gudomligt...
och ja. det är egentligen blåbär- och hallonpaj


lördagsdag och ett recept på hummos!

Lördag och jag har promenerat runt i stan i en hatt, köpt oliver och grönsaker på Kattesundbutiken och drömt mig iväg till London och marknader och en storstad som sjuder av liv. Druckit cappuccino och ätit en liten men naggande god liten rabarbermazarin på ett fint stenugnsbageri. Köpt ost på Bengtsons ost. Vänt ansiktet mot solen.
Och just det - tränade visst 1,5 h imorrse också. Jag råkade vist - host host - göra passet lite annorlunda än tänkt. Medelhård styrka kändes inte så peppande...Så det blev tuff distans på crosstrainern i 50 minuter innan jag tog tag i styrkan...woops...min överdel fick inte jobba lika mycket som tänkt. Men hur mycket bättre har jag inte blivit på styrka ändå liksom ?! Hej och hå.
Kom hem för en timme sen och fick ett ryck och har nu ett bröd i ugnen och är på g att göra en citronpaj. Blev speedad helt plötsligt och kunde inte sitta still.
(är det för att jag inte springer några lång långa långpass den här helgen kanske??? :D)

Fick förresten en fråga härom dagen om mitt bästa recept på Hummos! Och sådan frågor svarar jag med glädje på:)





Hummos
Beroende på smak och tycke så gör jag hummos lite annorlunda. Mina grundingredienser är kikärtor, vitlök, spiskummin, salt, peppar, vatten och olivolja och eventuellt bladpersilja.
Jag älskar bladpersilja, så när jag gjorde hummos häromdagen var jag grymt sugen på det - och hade därför i en hel del. Men! Det kan bli lite beskt om man inte passar sig och om man är känslig för smaken. Men här kommer ett ungefärligt recept (smaka!! smaken är som...ja, ni vet :D). Brukar ju höfta en hel del när det gäller kryddor och dylikt...låter doft och smaksinne styra mer än siffror!
200 gram kokta kikärtor
1 stor vitlöksklyfta
1-2 msk spiskummin
salt och peppar
1 msk olivolja (om man vill ha rinnigare är det bara att ta en msk till)
1 msk vatten
bladpersilja (på bilden nedan hade jag mycket. en handfull hackad)
Sedan är det bara att mixa samman allt! Om man inte har mixer kan man också ta fram en gaffel alternativ sin egna knogar :D Funkar hur bra som helst!
Bladpersilja är som sagt min personliga favorit - men gör även utan. Om man älskar vitlök - ta lite mer. Om man gillar malen koriander - ta i en nypa av det med. Blir jättegott!
Hummos är super - och man kan också använda typ samma "recept" till att göra falafel av.

ödets nyck x2

Lördag och vart har veckan tagit vägen? Tiden bara går och går (betyder: snart London time baby :D)
Ödet hade förresten lite kul med mig igår. Ja, jag tror det bestämt.
Först var det den där distansen som skulle springas i solsken. Ja, en timme innan jag tänkte bege mig började det ösregna. När jag steg utanför dörren började det hagla. Hagla och snöa. Sedan sken det upp i typ fem minuter. Och sedan började det ösregna. Och hagla. Och snöa.
Och GISSA vad som händer när jag stiger innanför dörren? Jo - solsken! Som fortsätter heeela eftermiddagen. Why?
Jag fick i alla fall mig en 10 km distans!

Ödets nyck nummer två (vilket var tur i oturen egentligen :D). Satt och drack kaffe i stan med mamma på eftermiddagen. Hade ingen lust att bege mig inomhus på min planerade eftermiddagsträning. Dessutom hade jag ont i foten och knät. FUllständigt omotiverad. Men, har man bestämt sig för något så kör man ju de.
Men när jag kom fram till Gerdahallen upptäckte jag att jag glömt kortet. Och eftersom de har en princip (vilken jag, som faktiskt är där och tränar väldigt många många timmar, tycker är väldigt dum!) att om man glömmer kortet mer än en gång får man betala 50 spänn för att komma in.
Min omotiverade skalle och mina trötta ben och fattiga plånbok sa BIG NO NO!
Så jag fick mer solenergi istället:D
Så då beger jag mig till gymmet nu istället - börjar lördagen bra!
Förresten!
Just nu sitter jag och lyssnar på radion. Japan är ordet på allas läppar - synonymt med fruktansvärt. 1200 beräknas vara döda. Måste helt enkelt koncentrera mig på vad de säger på radioapparaten.
Finns ju inte riktigt ord för sådana katastrofer. Är fruktansvärt starkt nog?


och idag blir det bara upp som en sol...

SÅ, då var det bestämt :D Idag är det glädjens kraft som gäller! (fånigt att börja dagen att tänka så? Kanske - but what if it works..?) Och ja, solen skiner Definitivt ute!
Sovmorgon till lite innan åtta var välbehövligt och underbart. Gröten är inte äten, däremot supersoyayoghurt med banan, äpple, hallon, valnötter, linfrön och strödadlar. Och pumpafrön me. Kaffe och en macka. En parantesfrukostvecka i mitt annars så inrutade grötliv. Haha.
Läser tidningen och läser om socialdemokraternas Håkan Juholt. Tror det kan bli väldigt intressant att se hur han utvecklas. Vad som händer. Om han kanske till och med frångår den typiske slätskrukne och lite intensägande politikertypen som verkar ta över land och rike.
Det blir datorn på förmiddagen. Så länge jag kan hålla mig ifrån att snöra på mig löparskorna för härlig och lätt distans.
Hur länge klarar jag av att hålla mig i kragen - dagens i-lands problem :)
Kaffe utomhus på vår verdanda i solen. Mot en tegelvägg. Och i en jacka och invirad i en filt men ändå!!
Det fanns till och med en fågelskit på träet. Fågelskit är väl sommar?


upp som en sol och ner som en pannkaka

Så som det heter. Ett välkänt fenomen hos fler än mig, det är jag övertygad om.
Idag var orden dagens sanning. Tröttsamt nog. Tröttsamt nog för att det tar så enormt enormt mycket energi att falla ner om och om igen. Och igen.
Man blir så förbenat trött på det. Utan att gå in på det mer så önskar jag att det fanns ett sätt att stänga av vissa saker.
Men det gör det icke. För tvingas man "stänga av" vissa känslor så förlorar man ju andra.
I mitt perspektiv: Inte värt det.
Gud vad jag kanske inte gör någon klar i skallen efter dessa ord :)
Så kanske ska man försöka se på de som ändå trots allt var bra idag. Eller nått.
Efter en förmiddags jobbande på café. Mysigt att sitta och kolla ut på regnet och rusket häckandes över en stor latte. Tyckte jag. Så det var positivt! Det blev visst inte en kick äs dag, men en helt okej förmiddag i alla fall. För man ska väl se det goda? Och vara tacksam för det som blir.
Och ska man fortsätta tänket i de banorna är jag glad att det blev 2 h fokus på det som skulle göras på eftermiddagen och det faktum att jag trots allt gav mig ut för att köra intervaller.
Tanken var 6x1km. På 4.30/km. Och plus upp och nedjogg såklart.
Nu gick det ju inte precis som tänkt. För efter första intervallen kunde jag konstatera detta: 1km på 4.38 var sjukt jobbigt, jag hade ingen teknik och inget fokus och var sådär "jag vill antingen bli skitarg eller sätta mig ner och gråta". Så 6 intevaller blev det icke!
Men vad som var bra var att jag ändå genomförde passet! Med 5 intervaller, på inte bästa tiden, kunde jag jogga hem och tänka "ja, alla pass är inte bra. Men ibland så får man göra de med." Att inte ge upp och kämpa så in i Norden, ja ibland är det viktigare än resultatet. Sure thing.
DESSUTOM har är jag ju glad över att pappan hade med sig springskorna till jobbet och provade på TRANSPORTLÖPNING: Snacka om att han var stolt när han kom hem från en konferens i löparskor efter att ha sprungit en mil:) Där är i alla fall någon som är glad över att jag pratar löpning löpning. Jag hjälper nämligen honom att komma i form inför Göteborgsvarvet. Och det gillars!

Känner att jag lyckades gestalta passet känslor i en och samma bild :P

Och jag får väl hoppas att morgondagen blir mer ut av det här: 


nu gör vi detta en kick-äs torsdag!

GAAAH! Ni vet hur man har ett sådär utgångsläge innan man ska träna? Och sedan vänder hela världen till sin fördel och finner ett underbart fokus och en möjlighet. En möjlighet att vara i nuet och give what you gotta give...
Så var onsdagens cykeldistans pass 1h20min för mig.
Inte bara var jag trött i huvudet mitt, det regnade och ruskade och började sedan snöa (vilket INTE är okej. hej väder och vind - det är ju vår NU gaah).
Dessutom så såg jag att det inte skulle vara favoritinstruktören då hon var sjuk. - Synd, tänkte jag. Det är ju sånt bra pass.
Men sedan så visade det sig detta: Att tjejen som ledde passet istället var grym hon med. Och hade underbar musik (säger inte nej till Lars Winnerbäcks "röda läppar"). Och jag, ja jag hade ett grymt fokus och gave it all.
Ni vet - sådär att svettpölen under cyklen är underbart stor, man sprudlar av endorfiner, får en skön strech och blir sådär glad, energifylld och ändå helt galet trött i hela kroppen.
Att man kom hem till en smaskig spenat- och fetaost paj gjorde ju inte kvällen sämre ;)
Och ja - jag var HUNGRIG!
Så - då var mitt lyckopass nerskrivet. Nu är det bara att vila benen förmiddag lång för att vara pigg och påväg i eftermiddag...Men innan dess är det jag som trotsar regnet. Jobba hemma i skön miljö är najs. Men att bege sig iväg till ett café är en dag som denna ännu bättre. Så det ska jag göra nu!
Tummen upp helt enkelt!!! (även om bilden dock blev lite fuzzzy....)

Och sedan fortsätter vi att hoppas att knopparna snart slår ut! (titta noga så syns de på bilden..)


så sant så sant

Jag har en lite underlig sovklocka i skallen min. Blir alltid så väldans trött efter lunch. Och det är inte för att jag hamnar i någon matkoma genom att inte äta frukost och svulla till lunch. Nej och åter nej. Det är konstigt det där med inbyggda kroppsliga rutiner.
Tur idag att jag då kunde ta en powernap efter lunch :)
Kunde behövas eftersom jag nu måste möta regn och rusk för att bege mig in till stan för lite saker to do.
Ska bara (ska bara ska bara - alfons åberg...) dricka upp min (gigantiska) kopp med rooibos vanilj och soyamjölk. Mmmm....Synd att tiden flyger iväg ibland dock. Annars hade jag gärna kurat inne i en timme framför en bok. Men har man tider att passa så har man.
Ska baka paj sedan. Matpaj. Mums. Funderar på fyllningar. Ganska fint att fundera på pajfyllningar ibland. Liksom en skillnad till allt annat som brukar uppta huvudet. Må låta komiskt - men mina pajfyllningar som jag har fått på hjärnan få liksom huvudet att vila...Vi har alla våra knep ;)
Min jobbhörna just nu. Enda skillnaden är att solen gått i moln och det är något ruggigare ute...Får fortsätta att trösta mig med paj..paj...pajfyllningar...


vart är gröten??

Frukost: färsk frukt med yoghurt, blåbär och några valnötter och torkad aprikos. En liten grov macka och kaffe till det.
Jag har blivit yoghurt frälst...vad har HÄNT med gröten?
Men jag måste säga att soyayoghurt är helt fantastiskt.
Nu på plats på biblioteket. Skönt att komma iväg och börja ordentligt med något vid halv nio :D


och så fortsatte dagen....

Gäsp. I kvadrat. Är definitivt finito för dagen och reda och lägga huvudet på kudden...Har varit ett energiknippe sen halv sju imorrse, så det är kanske inte så konstigt att man är trötter?
Hur som helst - eftermiddagen och kvällen gav fina tankar och känslor de med. En fin dag idag helt enkelt. En sådan dag då man tror på sig själv och på framtiden (om man ska låta lite lagom tisdagsfilosofig).
Jobbandet fortsatte. Boendejakten fortsatte. En kaffepaus ute i solen lutad mot en varm tegelvägg - ja det skedde det med! Underbart var ordet.
Dessutom fick jag till ett bra träningspass på gymmet i 1h 30 min + superstrech. I sällskap med pappsen. 30 min crosstrainer och rinnande svett p.g.a av lite rolig fartlek (all träning går definitivt att göra rolig :D) och sedan en timme styrka på det. Och! Dessutom var det helt underbart att strecha (tack gode något för att man slipper hålla på med det i typ en timme varje dag som jag gjorde för typ två månader sedan. Skänker tacksamhetstanke till kroppen som mår så mycket bättre i sina muskler idag) - för att det gick superbra. Känner äntligen hur muskler ger efter rätt. ÄNTLIGEN!
Och äntligen så är det ljust så mycket längre på kvällen. Och tidigare på morgonen. Lovely!

Sedan blev jag bjuden på supergod mat av modern. Eller ja, av Grand Deli. Hehe...Deras varmrökta lax är fantastisk god...smälter i munnen. Mums. Paprikasoppa med fetaost och lite varmt bröd till förrätt och sallad och super-laxen därefter. Mums! Dessutom fick jag ett litet smakprov på något så underbart gott - som var en rest från det där hemmets stora middag igår: Saffranspannacotta. Åh! Himmelrike säger jag bara.
Undrar bara: Var är min SEMMLA? =) Fanns ingen när jag kom hem...Hm. Använde kanske inte så bra tankekraft när jag satt på cyklen hem och önskade mig en semla i kylskåpet (för, som få har missat: Det är ju fettistisdagen idag =D). Semmlan får väl vänta. TIll typ nästa år.
En tisdag. En jag-är-kung-över-världen runda med backar och fart. Roligt jobbande, Londondrömmeri, SOL, Kaffe i solen, gymmande och finfin middag....Låter som en helt okej tisdag :D Jepp jepp!


hur en tisdag förmiddag blir fantastisk

SÅHÄR gör man en tisdag förmiddag Fantastico:
Man vaknar av sig själv innan klockan sju på morgonen.
Botar sin (extrema) trötthet med en god frukost och KAFFE.
ser och svara på mejl.
Snör på sig ett par rosa (jag gillar) löparskor. Vänder ansiktet mot den fantastiska vårsolen, njuter av att ha en tunnare tröja, höjer volymen på käre Lasse Winnerbäcks sånger om livet och sommaren. Ökar takten för att springa bort de där sega benen.
Efter 3 km uppvärmning kutar man backe upp och ned i nästan 3 km. St Hans backar. SOLEN skiner. Man känner kraften komma tillbaka till benen, andas ansträngt och når toppen. Andas. Tittar ut. Utsikten.
Kör 3 km snabbt (jaaao, hade tänkt lite snabbare meen meeeen...) på 14.45. Nerjogg på det i 1,5 km.
Kommer hem och gör sig i ordning.
En kopp kaffe och knäckis med hemmagjord hummos.
Sedan njuter man av endorfinerna och solen som skiner in så att allt är galet ljust. Och så sätter man sig och jobbar och njuter av det.
ROLIGT och jag börjar typ vänja mig vid att vara fokuserad på det jag gör och vad jag ska göra!
SÅ börjar man en tisdag. Fantastico!
Höjer volymen och nynnar med i Säkert som sjunger vansinnigt bra (och ja jag förstör väl sjönsången...men det är det ingen som vet ;)).
I know. Jag är gul i ansiktet. Och min arm ser gigantisk ut. Perspektiv...? Men gulheten beror på SOLEN så därför var jag bara tvungen....att lägga upp bilden :D



Vasaloppsspinning

Igår vaknade jag och var nästan besviken - hör och häpna - över att snön inte existerade utanför mitt sovrumsfönster. För igår var det Vasaloppet - och snacka om att jag blev sugen på att skida fram uppe i Sverige...
Istället fick jag njuta av solsken, ja inte fy skam är det precis. Dessutom så stängde jag (och ja, väldigt många andra för den delen med...) in mig i en cykelsal i cirkus tre timmar. Varför? Varför???
Jo - för vasaloppspinning!
Platsen var Gerdahallen i Lund. Temat var Vasaloppet.
Efter en ofokuserad morgon var jag på plats, fick min biljett, svidade om, och fann mig en cykel. Inte bästa platsen i salen dock. Typiskt. Men men! Här skulle det ju spinnas som bara den.
Provade ju en lite utmaning förra helgen och körde dubbelpass - första gången på en cykel i en spinningsal på över 1h20min - och summan av tiden blev 2h 15 min.
Så därför skulle väl 3 h vara a piece of cake!
Pulsband, olika ledare som var peppade, en sal fylld med cyklister on the go! Ja, kan det gå fel då?
3 timmar senare kunde jag konstatera detta: Kul att prova. Men att cykla 2h 15 min på eget bevåg gav mig nästan en större kick! Jag var peppad i början och verkligen på slutet på det sista ledarparet gick all in och fick mig att le igenom smärtan (nä, inte så extremt faktiskt) hela sista halvtimmen. I mitten dippade jag. Tänkte - "Tusan! BLÄ mer än en timme kvar".
Men - det gick bra! Det är inte lika slitigt som att kuta runt i 3 timmar. Dessutom så tillförde jag energi, vilket jag inte gjort under mina långpass. Ett glas blåbärssoppa och en hög mariekex smaskade jag i mig halvvägs. Och massa vatten! Jag känner mer hur energin tar slut i en cykelsal - när det är varmt. Jag blir alldeles snurrig - därför var det en nödvändigthet att pilla i sig något under passets gång! Men mer än vad jag fick i mig behövde jag inte.
Det är PANNBENSBYGGANDE att sitta i en sal i 3 h och cykla. Med massa andra människor.
Men ja, har inte så mycket mer att säga egentligen....En eloge till ledarna självfallet! Men också till alla de som tog sig igenom passet. Som man såg verkligen kämpade för att lyckas sitta kvar på cyklen. Och ja, kände mig oförskämt i form (om jag får säga det själv) som absolut kämpade, men ändå klarade det goodie goodie! Förvisso så la jag mig på en nivå på 75-83 % av maxpulsen. Förutom på återhämtningsstunderna.
Förresten tror jag att kläderna nästan kunde vridas ur efteråt...svettigt you know...:D
Ska jag nämna att jag glömde packa upp träningsväskan när jag kom hem haha!
Sedan var det underbart skönt att komma ut igen. Back to reality :) Och promenera med kompis, bli medbjuden på supergod middag, värma sig framför en brasa, mysa ner sig i en soffa...Ja, ha en fin söndagskväll helt enkelt!
Men kroppen har fått vila idag! Fredagens 28 km och gårdagens 3 timmar cykling gjorde att benen var lite trötta :) Imorgon så börjar veckan på riktigt när det gäller träning - och jag har en fin fin bild över upplägget ;)

Snart börjar blommorna blomma! Såhär firade jag det idag!


vår i luften

Hela helgen har varit synonymt med VÅR! (och solen skiner även idag!) Solsken och en sol som värmer. Underbart är ordet. På lördagen vände jag ansiktet mot solen, strövade runt i stan och köpte världens finaste necessär, färskt bröd, goda oliver, grönsaker...Det är något med våren som gör mig köpgalen.
Men det var så varmt att undertecknad kunde spatsera runt i sin älskade hatt och i en kavajjacka. Och då är det varmt!
Och trots att solen sken igår så satt jag i en cykelsal i...ja...tre timmar :D (fyllde på med solenergi-promenad innan passet på förmiddagen och vacker-kväll-och-ljuset-är-fantastiskt-promenad på kvällen:D) VASALOPPSSPINNING var ju vad det var! Men mer om det sedan!
Vårkappa och hatt ska på om en liten stund. Ärenden i staden ska ske. Skönt efter att (förutom en kort hämta luft promenix imorrse) ha tillbringat dagen framför en datorskärm intensivt tangentknapprande. Men först - lunch!


en fin frukost senare

Det är lördag. Det är en blå himmel utanför dörren. Våren ligger i luften. Jag har sovit och pysslat hemma. Ätit frukost. Det här är liksom bästa starten på dagen...
Lite frukt med soyayoghurt, nötter och frön, 2 färska dadlar, några blåbär och hallon...Hemmabakat morotsbröd. Gott kaffe till det...
Benen känns pigga och idag - som resten av kroppen. Men knoppen ska få vila idag. Stenhårt. Stenhård vila - så är det också :) Innan morgondagens roligheter. Istället ska knoppen, även kallad skallen, få jobba mer idag. Men först ska huset här hemma städas och en tvättmaskin skall tvättas och en promenad ska definitivt tas (just det...skulle ju supervila idag...) och kanske blir det en tur på stan också. Och ja, sen var det ju det där med att låta skallen jobba genom att..ja, jobba!

 

 

 


fredagsroligheter: långpass, kaffe och kvalitétstid!

Hej och hå! Det är visst kväll och det är ju fredag. Dagen har gått rasande snabbt må jag säga. Tiden går snabbt när man har roligt, som man säger ;)
Och roligt har jag haft det denna dag. Jag har trotsat en ofattbart GRÅ DAG på alla håll och kanter och tagit mig an ett projekt som jag valt att kalla "springa 26 km Lund-Bjärred-Lomma och fortsätta till 28km var sprugna". :D Så 28 km innan lunch (tål att nämnas att jag faktiskt kom hem först tio över ett...så går det när man "bara" ska fixa den där sista saken innan man sticker ut...) på tiden 2h 47 minuter - snittid alltså 5:58/km. Jag sprang en sjukt tråkig slinga om jag får säga det själv. Under tiden pisseregnade det stundtals. Jag började med att frysa rumpestumpen av mig. Men jag hade musik i öronen och ett förvånandsvärt lätt sinne! Så egentligen var det inte särskilt tungt. Inte som jag nu kommer ihåg det. Enda problemet var att jag blev sjukt hungrig efter 20 km. Och då var det lite motigt att springa i motvind de sista 8km. Och var lite stum i benen de där sista. Lite mjölksyrakänningar eller nått!
Men hem kom jag - och hör och häpna - gick emot mina senaste veckors "kroppsliga trend" - jag åt lunch med god aptit! Efter långa och helt energitömmande pass är det ofta så att jag kan ha svårt att kränga mat. Om man uttrycker det så. Eller, jovisst kränger jag, men kroppen säger liksom nej tack ibland. Så njutningen är inte då den största :)
Men idag så lockade jag mina smaklökar med en sådan här tallrik...
Vegetariska schnitslar, några uppstekta ravioli med kronärtskocksfyllning, hemmagjord hummos, en god sallad med salladsfrön. Lite pesto och fetaost till det....

Säger bara MUMS!
Eftermiddagen gick i ett härligt flow med kaffe med mamma, trånande efter världens finaste necessär (ska man slå till...kostar upp emot 300 riksdaler. Men det är ju Lisbeth Dahl och den är underbart vacker! Åh! Vill ha!), en till kopp kaffe men denna gång i annat trevligt sällskap på finfinaste Ariman. Ett besök på Ahlgrens skedde visst också. Helena och jag är lite dåliga på det där. Varför lyckas vi på något sätt alltid hinna in där? Hehe...:D Choklad i finaste kvalité. Man går in bara för att titta...och dofta lite...Alltid kommer man ut med någon liten pralin (eller nästan alltid...).
Efter ett kort besök på Malmborgs, där jag för tusende gången beklagade mig över mig själv, varför tar jag alltid dubbelt så lång tid på mig när jag bara vill in och ut ur affären??( kan ha något och göra med att min beslutsförmåga är nada när mitt blodsocker är down...).
Så, eftersom kvällsmaten nu väntar så kan jag själv konstatera ett x antal saker:
Denna text må vara lite långrandig. Som sagt - det där blodsockret...
Cashewnötter med sourcreme and onion är sjuuukt goda. Och lifesavier. Ibland ska man inte prata tillsattser...(har precis krängt ett antal...)
Så - då låter jag maten tysta mun. Tror det behövs :D

brödbak och lite vardag och lite träning

Att baka bröd är lite meditativt. Ja, okej, i och för sig så tycker jag ju att allt som har med matlagning att göra är meditativt. Kreativa saker. Att baka bröd kan också vara sådär underbart enkelt, och sedan blir det ju också fantastiskt got. En fin liten bieffekt helt enkelt. Själv har jag fått ett nytt favoritbröd. Receptet är taget från Mollys Hälsoblogg. Med lite variation och förändring. Jag lagar liksom inte mat efter recept. Ett litet problem jag har :)

Annars har dagen gått sin lilla gång. Skulle jobba och passa barn denna kväll, men det blev inställt. Har planerat en hel del med min pappa. Ett projekt. Börjar på riktigt nästa vecka. Fortfarande inspirerad.
Har sprungit en väldigt kort runda. 40 minuter lätt distans - 7, 5km. Bara för att komma ifrån datorn på förmiddagen. Gillar liksom inte att springa dagen innan långpass. Kan ju inte alltid springa lika mycket som jag skulle vilja. Då stör sig liksom musklerna. Igen. Och sedan blev det crosstrainer och gym nu på kvällen 1h 30 min. Andra träningsdagen den här veckan. Planen var ju att köra färre träningspass den här veckan - och framförallt köra all in på morgondagens långpass och även på söndagens "Vasaloppsspinning". Att jag dessutom mest gick som en zombie igår på alla sätt och vis gjorde sitt. Intervallerna som var tänkta var icke genomförbara. Och dagens träning var inte fokus fullt ut. Om man säger så.
Att träna när ens hela jag går upp och ned som en berg- och dalbana kan vara väldigt givande. Ibland så fokuserar sig alla sinnen på just det man håller på med. Så brukar det ofta funka för mig. Men idag var jag nog mer som en bambi på hal is när jag var ute och sprang. En bambi på hal is som hade ont i magen.

Fast det är inte snö här!

Men jag kände iaf att kraften att springa mycket mycket snabbare fanns. Något positivt.
Dessutom är jag fortfarande kär i mina hyffsat  nya springskor. Var sjukt tveksam innan jag köpte dem (efter att ha terroriserat personalen på löplabbet alldeles för länge...:)).

kaffe och en längtan efter sommar och värme

Idag är en dag då jag kommer att dricka kaffe. Eller ja, som den kaffeälskande människa som jag är (och ja, med det så kanske, kanske ett beroende har utvecklats..hm) så dricker jag kaffe varje dag. Men det kändes som ett konstaterande värt nämnas. Tänkte att det kunde lite bli dagens glädjeämne. En god kopp kaffe.

Dessutom vill jag har värme och sol och sitta i en park. Äta en halv rund brieost och jordgubbar. Sommar. Då man fortfarande hade luggen kvar och drack vin på kvällen och vaknade med sina egengjorda cappuccinos på jobbet. Då man blev stark och sprang de där långa distanserna för första gången. Satte distansrekordet 56km en 30-gradig söndag. Hade besök i storstaden och bodde på Körsbärsvägen i ett studentrum även om man inte var student. Precis bredvid Roslagsbanan och man trodde att huvudet kördes över varje kväll för att tågen lät så skorrande högt. Då man trodde att Sverige blivit ett land nära ekvatorn i en värmebölja. Sommar ja. Fin tid det där.

(foto: Mikalea. En midsommardag i Stockholmo. Right!)


Utkast: Mars 1, 2011

Det är saker som man ser. Saker som man hör. En doft. En lukt. En annan människas ansiktsuttryck.
Ens egna tankebanor gör att en sak som man enbart undermedvetet uppfattar - även om det är en annan människas ansiktsuttryck som varar i en sekund eller en liten tonartsskiftning i någons röst - kan vända upp och ned på hela ens värld. Kan få hela ens jag att åka berg- och dalbana till en plats som man kanske inte vill vara på. Ja, och ibland så kanske man minns lycka också.
Det är fascinerande - är det inte?
Men sedan så gör det ju allt väldigt komplicerat. Ja, för hur ska man då få veta vad det är som är själva kärnan. Varför man reagerar på den där doften, ansiktsminen, på låten, på rösten - varför man reagerar och agerar som man gör. Liksom - vad är det som ligger och maler där i botten på en själv. För alla har vi väl något som maler? Inte alltid och inte på likadana sätt. Men någon gång har vi och någon gång så kommer vi få ett kraftverk i oss själva som maler.
Men, hur ska man hitta sitt svar. Sin rädsla, sitt minne sitt vad det nu är som gör att man ibland blir som man blir?
Är det vad man menar med "att hitta sig själv"? Att hitta kärnan av sin rädsla. Sina minnen. Sin förhoppningar. Sin...sin historia? Är det sin egna historia som man försöker hitta när man försöker hitta ett svar till vem man är och varför man gör som man gör?
Det var knoppar i Botan idag. Jag promenerade runt med en Helena. Och vi drack kaffe från Coffe Point. Åttakronorskaffesomsmakarjättegott.




Jag är dödstrött och har visst åkt ner en bit på stegen. Ja, jag vet, intresseklubben antecknar. Men det är tröttsamt det där. Att plötsligt, utan förvarning se en liten botten.
Så. Där kom min tisdagsfilosofi. Lyssnar på Lykke Li. Possibility. Den går visst om och om igen. Fast snart slutar den spela. För snart ska jag säga hejdå tisdag och sova.

RSS 2.0