smakexplosion

Med nytt namn och allt.

Tänka sig. En trevlig förändring!

Så klicka in här istället ---> http://osvalds.wordpress.com/

Det är onsdag. Dagen mitt-i-veckan. Jag är dunderförkyld men ska inte klaga för skam den som klättrar med förkylning i kroppen. Uppenbarligen. Som jag gjorde igår. Jaja, det var dunderkul även om jag absolut inte orkade lika mycket som förra gången.

Pendlar mellan olika humör och märker hur mycket de mörka dagarna påverkar. Nu skiner solen och jag har druckit många koppar kaffe och bollar projekt i luften och framtidsplaner och är lite allmänt glad. Imorgon ska jag på arbetsintervju - ett jobb som jag så in i bengen vill ha. Får se hur det går.

Nu ska jag diska min kaffekopp och bege mig till en Mia och Dalston. Fint värre.

Min nya morgonpassion: kvarg med frukt (banan ett måste!), torkad frukt, mandel och frön.

Kaffe. En stor mugg med kaffe. Om hungern är lite större än den var denna morgon kokas även ett ägg som äts på en macka med Kalles kaviar.

Då blir det definitivt en mycket, mycket bra dag. Kärlek vid första ögonkastet. Frukost och jag. Cheers my darling!

Brick Lane. Söndag, solsken, coola människor, musik, allt och mycket mer. Och en jag och en Mia. Jag har en liten kärleksrelation tillsammans med detta område. Det blir djupare varje dag som går. Brick Lane och ja, livet är underbart. Öst i mitt hjärta och jag längtar längtar längtar efter att hitta något bra att hyra där.

Det gör liksom ingenting att jag fick massa öl på min klänning. Det var okej. Jag var ju på brick lane en dag som denna.

Själv är jag inte i det närmaste lika kreativ. Själv sitter jag och knattrar fram lite texter på min lilla dator. Samtidigt som jag tar tag i det faktum att jag måste hitta en ny hyresgäst till "min" lägenhet.

Men snart blir det frisk luft. Ska ju gå ut med soporna...

En promenad och ja den var underbar. Och kvällen vacker. Solsken efter regn. Och samtidigt så tröttnar jag på skälen som tvingar mig ut i kvällen. Dem där tankarna och minnena som man bara vill glömma och inte vara så märkt av.

Så mattan rycktes undan. Och visst stod jag på mattan och visst gjorde jag en vurpa. Ett fall. Lite handlöst sådär. Och det är ostabilt. Stabilt att veta att det är just det. Komiskt nog.

Och ännu en kort monolog som inte ger någon klarhet överhuvudtaget är nerpräntad. Lite typiskt en sådan kväll. Timmar.

Oj oj oj. Vad jag längtar till mitt Österlen nu....till mitt-bara-vara.

Ska ta och jobba eftermiddagen ut. Yeah. Ta mig i kragen. Sedan är det ju faktiskt fredag. Peppad på att gå ut i storstaden. 10 pund att spendera under hela helgen typ. Men visst kan man ha roligt trots lite pengar :D

Lyssnar på Ed Sheerans låt Homeless på repeat och försöker tänka...ja. Tänka något. Normalt typ.

Är dödstrött i huvudet och i kroppen och vet inte varför. Ingen bra dag. Överhuvudtaget. Ägnar dagar åt att söka jobb. Samtidigt som jag jobbar med lite andra projekt för att inte vara lika pank som jag annars skulle vara...he. He. Började söka i måndags, och ja, jag låter mig vara väldigt picky första veckan. Har en intervju nästa torsdag (lång tid tills dess...) på ett fitnessfirst gym. Vill så ha den tjänsten! Irriterande nog känns en vecka bort som en evighet. Bara för att jag är så van vid de snabba puckarna...så att säga. Få ett jobb på en och en halv vecka - fixat och klart.

Men å andra sidan får jag skylla mig själv. Min semester i Sverige var värt det. Värt att känna sig lite pank pank i detta nu :) So it's okey!

Nä, ska rycka upp mig. Igen. Mår sjukt illa och hoppas att det går över. Hade ju tänkt träna hardcore ikväll. Bästa med att inte ha så mycket pengar att spendera - mer tid till kvalitétsträning höhö.

Har för övrigt fortfarande träningsvärk i vissa små muskler sen klättringen i tisdags. Och är för övrigt fortfarande LYRISK över hur roligt det var. Längtar redan till nästa tisdag :)

Har varit och klättrat med en ny bekantskap. SÅ ROLIGT! Efter 5 minuter var jag typ genomsvettig och log som ett litet barn. Gaaah! Vill mer mer mer! Helt fantastico. Ska lugnt köra varje vecka. Haha, fortfarande som ett litet barn.

Perfekt avslutning på en dag som annars varit piss. Klättring is the shit!!!

Måste erkänna att jag sa med ett litet pirrigt smile "oj...." precis när vi steg in på klätterstället. Personer som hänger upp och ned och hoppar hit och dit på dess mest omöjliga sett - och så kommer jag som total nybörjare...Men det gick riktigt bra. Fick höra av mina medklättrare att det gick bra. Några muskler har man väl fått efter alla löprundor och timmar på gymmet! Känner verkligen att detta passar mig som handen i handsken. Vill mer mer mer! Haha. Helt euforisk! :D

Tror dock att jag kommer ha väldigt mycket träningsvärk imorgon. Men det är väl så det ska va! Yes box :)

Happy days :D Och nu kallar sängen. Ska lägga mig med ett leende på läpparna. Och tänka att imorgon kommer bli awe to the some. Bara för att.

Är så glad att jag bestämde mig för att åka hem till Sverige. 6 dagar som var underbara - och ja, jag hade gärna stannat 6 dagar till. Det hade varit fint. Även om det på ett sätt blir lite länge när resan bokats så impulsivt som jag gjorde. Man blir så plötsligt borta från sitt liv någon annanstans - i detta fall livet i London.

Men hemvistelsen har fått mig att se mina mål för hösten klarare. Vad jag vill och vad jag behöver. Vad jag vill göra, vad jag behöver göra  - och också: vad jag inte vill. Vad jag inte mår bra av. Eller ja inte allt, men vissa saker har fallit på plats. I alla fall i tanken. Och det är ett första steg. Som alltid.

12 km distans på en helt okej snitt tid på 5.22 har nu sprungits. Det var underbart välbehövligt och jag njöt fullt ut. Det börjar bli bättre. Det där med att springa lite längre och längre och längre. Skallen orkar med nu. Och jag känner viljan att fortsätta de där 2, 3,4 eller 5 km extra. Det gör skillnad. Det gör mig glad. Varför jag springer. Känslan kom nästan direkt under passet idag. Jag känner lättnaden. Lyckan. Hur ångesten försvinner. Hur tankarna samlas. Springa. Ett två tre steg fram. Andas.

Så jag är tillbaka till Lund. Känns bra. Nästan två dagar i mitt paradis men det kändes som mycket längre. Fick ännu en underbar dag igår som spenderades på bästa sätt. I form av ett kort "långpass" på 18 km. 18 km sol, regn, hav, skog, njutning njutning njutning njutning. God lunch. Besök på Kronovalsslott och svenskt bryggkaffe och kardemummabulle. Mys med mamman. Läsa läsa läsa. Fortsätta cykla runt som en galning i skogen och lite var stans. Och sitta och titta ut över ett hav.

Saker och ting. Kan falla lite på plats. Lite sådär så att man förstår vilka beslut man ska ta och faktiskt vill ta för att kunna hitta en väg till en person i balans. Det gillas.

Och på lördag är det tillbaka till Londonland.