kaffebryggaren är på igen
Jag är så fånig. Jag och mitt kaffe. Jag är som en liten kaffenörd, men som söderkidsen jag träffade på i Stockholm (då jag inte bor där längre. Är ju liksom lite svårt då). Är ju inte heller en arrogant kaffenörd. Tycker bara att det sätter guldkant på vardagen med extra gott kaffe :) Hallå - vem letar inte efter extra solglimtar? Jo tack!
Och magen är nu så pass bra att kaffe kan drickas i små mängder igen - lovely!
Idag väntar en ganska lugn dag - en fixardag. Har vilodag från träning och en dag framför mig som är relativt oplanerad. Ska ägna dagen åt att jobba undan saker som behöver jobbas undan.
Tänk - helt plötsligt (eller ja, jo, ganska helt plötsligt) har jag gått och skaffat mig ett riktigt roligt projekt. Så får man se hur det utvecklas. Men kul är det :)
Igår var däremot en full håll igång dag - en sådan dag som är effektiv. Utan att vara stressig! Då är det ju perfekt!
Som iväg på ett morgonmöte. Sedan springa ett grymt fartlekspass.
Motvind och Medvind. Men rundan jag sprang gjorde att motvinden på ngt sätt varade många fler kilometrar. Och springa på landsväg i Skåne en dag då det BLÅSER (man fattar vad man menar om man upplvet snålblåsten i skåneland) betyder att man springer mot en vägg. Annat är bra träning kan man väl inte påstå :) Med en relativt kort 9km fartleksrunda fick jag fart på benen, in en finemang takt, körde på in i bengen. Summa kardemumma: sönderblåst och mycket nöjd Maria :)
Dagen fortsatte med lunch på Govindas (mat som magen tycker om. och jag tycker om att kunna äta normalt igen.), möte med min nuvarande partner in crime pappa på café och sedan vidare till ett annat på deras kontor.
Kunde summera en finemang förmiddag och eftermiddag och till och med vila en stund (ska ju bli bättre på sånt) innan nästa rolighet - Cykeldistans med bästa instruktören!
Aktiv cykling förvisso bara 70-75 minuter. Men det tar fint endå. Och det var sjukt jobbigt - fartleken tog visst ut sin rätt. Dessutom hade jag alldeles för lite vatten...Jag menar: alla vet väl hur mycket man svettas i en spinningsal?!
Och just det - glömde min ofrivilliga uppvärmning: cykelturen upp till Gerda. Uppförsbacke hela väggen OCH motvinden. Igen! Snacka om att jag är trött på blåsten :)
Men uppenbarligen fick jag inte klaga på det när jag kom hem senare på kvällen...
Pappa och Ulla kollade på varandra. Skrattade bort det. Sa något om: Hon klagar på uppförsbacken till ett ställe där hon ska fortsätta cykla i 75 minuter.
Men - om man liksom inte räknat med att det jobbiga ska börja innan man stängt in sig i en cykelsal. Ja - tuffare än tufft kan det kännas då. Nästan så att man vill vända och rulla ner för backen med vinden i ryggen.
Men bara nästan :D
Kommentarer
Trackback
