smakexplosion

Så var onsdagens cykeldistans pass 1h20min för mig.

Inte bara var jag trött i huvudet mitt, det regnade och ruskade och började sedan snöa (vilket INTE är okej. hej väder och vind - det är ju vår NU gaah).

Dessutom så såg jag att det inte skulle vara favoritinstruktören då hon var sjuk. - Synd, tänkte jag. Det är ju sånt bra pass.

Men sedan så visade det sig detta: Att tjejen som ledde passet istället var grym hon med. Och hade underbar musik (säger inte nej till Lars Winnerbäcks "röda läppar"). Och jag, ja jag hade ett grymt fokus och gave it all.

Ni vet - sådär att svettpölen under cyklen är underbart stor, man sprudlar av endorfiner, får en skön strech och blir sådär glad, energifylld och ändå helt galet trött i hela kroppen.

Att man kom hem till en smaskig spenat- och fetaost paj gjorde ju inte kvällen sämre ;)

Och ja - jag var HUNGRIG!

Så - då var mitt lyckopass nerskrivet. Nu är det bara att vila benen förmiddag lång för att vara pigg och påväg i eftermiddag...Men innan dess är det jag som trotsar regnet. Jobba hemma i skön miljö är najs. Men att bege sig iväg till ett café är en dag som denna ännu bättre. Så det ska jag göra nu!