tankesnurr
Dricker Kaffe i glas. Det smakar mer som vatten då. Tunnare på något vis. Och egentligen är det inte en positiv smak.
Tittar ut upp överallt. Vill se allt. Insupa världens atmosfär. PÅ samma sätt som jag suger i mig nyheterna varje morgon, på samma sätt som jag läser bloggar om resor, träning, tankar, liv. På samma sätt som jag springer och andas. På samma sätt som jag tittar på människor.
Vill se världen.
Nyfikenhet? Vilja att veta. Vetgirighet?
Skriver som en pratkvarn. Men lyssnar gärna när andra pratar. Jag vill bara att kloka ord, men även okloka ord, ska strömma igenom allt och nå mig.
Rätten att få säga vad man tänker och tycker. Yttrandefriheten. Ett ljus i mörkret.
Tänker på hur bra så många har det. Hur bra jag har det.
Att jag kan läsa en tidning varje morgon som inte censureras av staten. Av en despotisk tyrann. Typ.
Att jag kan suga i mig kunskapens sötma. Från alla håll och kanter. Att folk vill att jag ska lyssna på dem (även om vissa människor vill att man ska lyssna lite väl mycket).
Funderar på hatet som finns. Hur man ska möta det? Har fått det slängt i ansiktet. Inte riktat mot mig. Men en annans människas hat mot en folkgrupp. För inte så länge sen. Kan räkna timmarna.
Deras hat får ju mig att koka över.
Man ska ju respektera andras åsikter. Men när är deras åsikter så respektlösa att de inte förtjänar ens egen respekt?
Kommentarer
Postat av: Ingmarie
En mycket viktig och tänkvärd fråga du ställer. Har dock inget svar men jag brukar försöka leva efter de gamla bibelorden. "Så som jag vill att andra ska var mot mig ska jag även vara mot dem": Inte alltid så lätt förstås...
Trackback
