målmedvetenhet och irritation

Har en känsla just nu. Att det är det här jag vill hålla på med. Det som jag gör nu. Media, kommunikation och att arbeta med att skriva och fotografera. För jag ser det jag har hållt på med i över en månad börja växa fram. På riktigt. Och jag tror det kommer bli grymt. Och det känns jädrans bra. Det har liksom potential. Och det är underbart bra.
På samma sätt som jag fick en annan känsla imorrse, när jag klev ut genom dörren i träningskläder och tog mig till gymmet, fick en önskan av att varje dag var så. Att få arbeta med träning. Liksom.
Att jag är en jädrans fegapa i vissa andra fall kan jag också konstatera: Jag suger verkligen på att promota mig själv. Att lämna ut Cv. Vilket jag gjorde idag och även skulle göra idag. Idag hade jag verkligen egentligen inte tid, då jag har mycket att göra med det jag ju jobbar med för fullt JUST NU. Klappar mig på axeln och säger att det är okej, lämnade i alla fall in en application i en butik - och det jobbet vill jag jättegärna ha. Men dream on, har jag en känsla av. Börjar med mina höga krav, antar att jag får sänka de där kraven i början av nästa vecka. Speciellt om jag fortsätter med fegape-sättet....Om någon skulle bara förändra mig för någon dag - så att jag kunde bara släppa all nervositet - och bara köra. Jag kan ibland bli lite lätt förlamad när det gäller vissa saker. Hehe, ofta i samband då man måste typ promota sig själv. Vilket inte är det bästa när det ju nu är dags för att söka jobb. Eller MER jobb rättare sagt. Så irriterande. Blä på det. Mirakelmedicin - ja tack!
Nej. Nu säger jag hej hej med en väldigt gul bild. Tar en paus (ja, tyvärr bara paus. Eller tyvärr och tyvärr, har ju kul ju :)) från jobb. Och beger mig ut på dagens andra träningspass. Ut och springer.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0