smakexplosion

The Kensington Museums (VILKEN SYN!), Harrods, Pimicolo (underbara kvarter), Westminster, Embankment, Towern (önskar att jag just då var lite mer alert - för jag hade velat ge stället ett extra ögonblick!), Chelsea, Victoria....Och så var det något mer...Ja, man hinner ju en del. Fast, måste jag erkänna, sightsing löpande - ja, välj dina dagar och välj speciell målen. Exempelvis, försök inte kuta runt utanför Big Ben en lördagsförmiddag! Säger bara: MÄNNISKOR...

Foten min kändes inte av alls. Men det var så in i bengen tungt idag. Efter 3 km kände jag hur andningsrören liksom snörjde ihop sig. POLLEN. Har exploderat, vilket gör att jag typ också exploderar.... Och visst så sprang jag underbart i halvkorta byxor, väst och linne (utan väst skulle vara en skönare temperatur...). Varmt och skönt väder helt enkelt. Men pollenexplosionen gör mig till en vandrande allergisk boll. Typ. Med så där röda ögon och tung andning. Lite avgaser (mycket) avgaser på det och tryckande väder, och ja just det, astman... - ja, så var dagens kroppsliga status. Måste försöka fixa nu medicin helt enkelt. För this is a no fun situation!

Så då är det ju helt UNDERBART att ens kropp ändå kör på och springer 28km. Tackar och bugar och bockar.

Så 28 km i ett sakta tempo. (Med stoppade för att köpa vatten. Och stanna för rött ljus då och då) 2h 49 min, snitt 6.04. Sånt där lugnt tempo. Fast idag var det ju förvisso astungt. Om man säger så. Men ändå. UNDERBART :) Åh, älskar älskar älskar långpass. Ja, springa överhuvudtaget förvisso :)