smakexplosion

Till Stockholm kom jag igår. Tillbaka till vad-tar-jag-mig-till - stadiet kom jag också. För ett tag.

Kom ut till Saltsjö-Duvnäs. Och tänkte vad gör jag här. Sprang ut för att rasta benen. Besvikelsen var total. Jag gick ut för hårt och tog mig an min underbara slinga som går att förlänga med många kilometrar vid Hellasgården om man så vill. Men tanken var att springa 10 km. Jogga. Men jag hade nog inte insett att slingan är tuff. Så efter 4 km fick jag ont. Efter 5 rejält ont. Efter 6 insåg jag att jag sprungit en kilometer för långt. Och kunde faktiskt inte springa längre.

Och var tvungen att GÅ 5 km hem. Inte kul. Eller gå. Powerwalka. Kan nog inte varit den vackraste synen - ser det komiska :) Jäklans förbannad var jag. Kan jag lugnt påstå.

Hem och in till stan för ett ärenden. Tillbacka till Nacka för en kortis hos Mikaelan. Var på bättre humör efter min vänskapsdos :)

In till stan och till jobbet för en tekurs.

Hem och får reda på att jag inte får lägenheten jag hoppats på. Arg. Ledsen. Utan att förstå vissa saker och ting. Saker som händer i världen och inuti mig själv.

Och idag. Vaknade upp. Tog en morgonpromenix och åt frukost. Hade en förmiddag hemma med packa upp och tvätta och fixa olika saker. För att sedan åka in till stan och ta en snabb kaffe med pappan som var i huvudstaden för möten. För att sedan gå och dräggla över diverse skor och klädesplagg. Lite förströelse i dryga två timmar.

För att sedan gå på ett kick-äs cykelpass på Hötorget. Handla mat på Hemköp. Stå i kö. Hinna med en tidigare saltsjöbana än trott.

Och inse att denna dag var en bättre dag. Faktiskt genom att ta ett stort beslut. Som jag tror gör att vissa saker kommer lösa sig. Det här med världen och en Maria. Det kommer lösa sig. Även om det tar ett tag.

Steg framåt. Ser framåt.

Och börjar jobba ordentligt på måndag. Allt klappat och klart. Jag och mitt älskade Tehus. Odengatan. Det kommer bli bra!