upp och ned

Förmiddag. Och här hägrar lugnet. Sovit nio timmar. Ätit grötfrukost med färsk frukt. Läst tidningen. Tagit en promenad. Är lätt nere och sur på min kropp. Fan, (ursäkta språket) men min jäkla streckning har fortfarande inte gått över. Inget springsteg har ännu tagits, det enda jag har gjort är att gå och cykla på gerdahallen. 2 dagar i rad. Tänkte självfallet göra det även idag. Men nu undrar jag om jag ska. Ska jag eller ej. Vet inte. Mornarna är förvisso den tiden då det gör ont. Annars ter det sig ganska smärtfritt - äter ju smärtstillande.
Fy. Är lack på att saker som dessa sker. Även fast jag vet att det absolut inte är särskilt synd om mig, och jag tycker inte synd om mig. Men jag är arg på att det liksom var tvungen att hända just nu.
Jaja, en fin dag i Lund ska det bli. Måste det bli. Positivitet!
Igår cyklade jag i alla fall runt i stan på min cykel hela förmidagen och gjorde ditten och datten. Fixade ett provisoriskt studentlägg till helgen :) Spatserade runt på stan med Julian och drack det underbaraste kaffet i stan. Var och cyklade och träffade en annan fin Sara på kvällen. Sömnade sött i min säng vid kvart över tio haha :D
Märker hur of jag är när jag inte får träna som jag vill. Ganska kul igår, eller inte, men satt och cyklade på ett pass. I en sal som var, nja, inte riktigt men nästan halvfull. Och jag fick inte ta i till hundra procent - men ändå! var svettpölen under min cykel större än många andras. Kunde köra ordentligt - ändå hade jag enormt mycket energi kvar.
Man märker väl att man är i ganska bra form då. Så att säga. Men hoppas inte att formen kommer att försvinna nu. Maran - tre och en halv vecka kvar...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0