det finns hopp om livet!
10 km avklarade! Inget ont överhuvudtaget. Det gick inte snabbt. 10 km på 1h 3min. Men det kändes bättre i kroppen. Det var inte som att springa i gegga.
Nu vill jag bara in i min träningsbubbla igen! Där varje steg känns bättre och bättre! Försöker göra mig själv helt überpeppad - det ska gå vägen. Allt!
Mina skor är för övrigt de bästa jag haft hittills. Äkta kärlek det.
Nu: Lunch i staden med mamman!
Kommentarer
Trackback
