Löprundan!

Denna dag så kan jag konstatera: Jag behöver inte vara rädd för att springa. för ja, det har jag varit. Sorgligt men sant. Men denna morgon sprang jag dryga milen och det var fantastiskt underbart. Och jag kunde springa utan att vara rädd för att kroppen inte skulle orka. För milen var lätt som en plätt att springa, och visst körde jag lugnt och 10, 5 km tog cirka 57 minuter men det var ändå helt underbart.

Fantastiska färger, dofter. Sprang asfalt genom hägersten och till liljeholmen. Spanade in området helt enkelt. Finns inget bättre sett än att springa! Så det är så!

Och blev sugen på att göra allt. Ska tex gå och kolla på en rygga att springa med imorgon. Distanslöpning till jobbet. Kan det vara mellan 15-20 km kanske? SATS tule ligger ju bara runt hörnet - Perfekt! Vill göra imorgon redan :D Men nej nej. Det blir det inte.

Ända jobbiga är att jag fick ont i ljumskarna och det drog lite konstigt.. Blä. Shit vad jag blir rädd av sånt skit. Kände redan lite igår. Efter spinning? Whääät liksom? Ska ta och strecha lite nu ikväll igen!

Happy happy!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0