baristakurs och naprapatbesök

Japp - så har dagen min sett ut. I stora drag vill säga :)

En ganska så trött Maria vaknade denna morgon med sin morgonpromenad efter en låång måndag med mycket jobb och lite sömn. Men snacka om att jag vaknade till vid 9!

Klockan slog ovan nämnda klockslag och jag var på plats i Johan&Nyströms konceptbutik vid Mariatorget. Tillsamans med mina andra tre filurer skulle morgonen och förmiddagen handla om det som vi alla jobbar med: Kaffe.

Och jag som egentligen är en kaffenörd i förklädnad, hade sett enormt mycket fram emot detta. Det kaffet jag tidigare under sommaren stått och gjort och sålt i vår andra butik har inte varit dåligt - men jag har aldrig kursat. Och gudakul var det! Och intressant! Och den superduktiga baristan körde igenom allt och fick en att suga i sig kunskap som en svamp. Och ganska så mycket espresso sögs (dracks) också...:D Så en viss speedy gonzales (undertecknad) vandrade vidare och slog ihjäl lite tid inne på Stadsmissionen innan tiden hos Naprapat-Daniel var inne.

Förra och förrförra veckans onda ljumske var som en nagel i ögat på mig. Och även fast det, tack och lov, blivit bättre under helgen och tillåtit mig ha en superunderbart om än kort löppass på drygt 9 km och ett supercykelpass - så var det inte okej. Gårdagen var det vila för att jag inte hann något annat. Och idag naprapatbesök.

Ajajajaj. Kan jag ju inte säga något annat än - små små muskler som gör så in i sören ont! Pratade om kroppen och allt och fortsatte att suga i mig information som en svamp. Har kommit många lärdomar i mitt huvud på sistonde. Som börjat sjunka in. Om ens kropp och dess förutsättningar och vad man ska göra för att bli bättre. Vill verkligen veta och vill verkligen bli bättre. När problemen här är lösta vill jag kunna köra på och bygga upp kroppen och blir ännu bättre än jag var för SNART 2 månader sen. Så lång tid har det gått sen jag var på topp. Även om det som stör koppen nu har legat och grott säkerligen innan. Man lär sig så länge man lever.

Kanske har jag faktiskt gått aldelles för snabbt fram med min träning? I så fall är det väl bra att det gått så bra som det gick. Jag imponerades av hur kroppen min plötsligt kunde klara av sådana ting som att springa 56 km. Efter att ägnat lång tid åt att bryta ner kroppen och ännu längre tid åt att försöka bygga upp kroppen igen. En kropp som först sent i våras var väldigt bra, som började kunna bygga muskler mer normalt i vintras. Om jag ser det som en stege så impnoeras jag fortfarande över kroppen min.

Och som sagt, man lär sig så länge man lever. Och jag ska lära mig. Och jag ska söka andra som kan ge en råd. Klubbar i stockholm kanske man kan kolla upp? Om man brinner och vill - ja, då är det ganska svårt att försöka väldigt själv.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0