och ibland är det bara så jädrans gött att finnas till
Dagen idag har gått från mörker till ljus och så visst mörker igen. Utomhus. Inne i mig har det varit ljust nästan hela dagen.
För tidigt imorrse började jag med att gå på yoga. Något jag höll på med en hel del för några år sedan och nu bestämt för att ta upp igen. För att bygga upp kroppen.
Andas. Rätt rätt rätt. Perfekt.
Jobba kortis dag, bara 7h - hur underbart som helst ju :) Och lönen på kontot kom idag och det firades genom att köpa med sig lite kaffe hem. Smakis på vaniljkaffe - mumma på det!
Hem för det underbaraste - en powernap på tio minuter. För att sedan få det bästa på hela dagen. Underbart. Helt och hållet.
Hornstull steg jag av vid och tog mig till sats. Mellis i kroppen och kaffe och peppad i knoppen. Började med att sätta mig på cyklen i spinningsalen och trampa. Leende. Här skulle det cyklas CyklingPuls. Här skulle jag äntligen få köra hårt på det sätt som jag älskar att köra. Pulshöjande konditionsträning.
Passet är så bra så bra. Instruktören hon är grym och salen flödar av energi. Har blivit ett återkommande pass för mig. Och idag, idag så toppade jag.
Kan lugnt påstå att det var ett av de bästa cykelpassen. Idag nådde jag nämligen toppen två gånger. Under detta hårda pass pressade jag mig och jag Lyckades. Med det jag ville.
Och kroppen. Mådde så bra. Förutom träningsvärken i armarna från gårdagens styrka så kändes det inte i de där fördömda musklena.
Så steg av cyklen med härligt darrande ben. Bytte skor och vandrade in med vattenflaskan i högsta hugg. In för att köra Shape.
Och vad hände här? Äntligen! Kände jag en ny styrka i kroppen och en viss stelhet hade försvunnit.
Jag har kämpat. Och idag så kändes det på riktigt som ett stort steg fram. Verkligen.
Efter en lång strech fick jag beskedet av kroppen. Att steget framåt var taget. Den där rörelsen som jag provade att göra för en vecka sedan. Det kallas Bergsklättraren av vissa. Man kan variera den för att mer strecha ut. Den som jag körde varje träningstillfälle för ett år sedan på fäktningen. Och absolut inte kunde göra förra veckan.
IDAG SÅ GICK DET. 5 hopp. Crazy för mig. Tre jädrans månader av skada och idag var steget fram på riktigt taget. Och de senaste veckorna har jag satsat på att stärka min älskade kropp som det bara finns ett exemplar av. Och dalar upp men mycket ner. Men nu. Det här var värt mycket.
Lycka. Lycka Lycka.
Att jag dessutom hade en galet cool man framför mig som gjorde allt från att stå på huvudet till andra galna rörelser under hela min strech. Det var coolt det med. Och att alla fina människor jag träffat idag är fina det är fint det med. Och att hon i receptionen var en härlig människa som gladdes uppriktigt över mina endorfiner. Det var fint det med.
Att lägenheten jag bor i ser ut som ett slagfält, att jag käkade kvällsmat för en halvtimme sedan och att jag tvätten ligger i högar. Det är bara en parantes.
Jag har faktiskt en matlåda till imorgon.
Torsdag i mitt hjärta :D
För tidigt imorrse började jag med att gå på yoga. Något jag höll på med en hel del för några år sedan och nu bestämt för att ta upp igen. För att bygga upp kroppen.
Andas. Rätt rätt rätt. Perfekt.
Jobba kortis dag, bara 7h - hur underbart som helst ju :) Och lönen på kontot kom idag och det firades genom att köpa med sig lite kaffe hem. Smakis på vaniljkaffe - mumma på det!
Hem för det underbaraste - en powernap på tio minuter. För att sedan få det bästa på hela dagen. Underbart. Helt och hållet.
Hornstull steg jag av vid och tog mig till sats. Mellis i kroppen och kaffe och peppad i knoppen. Började med att sätta mig på cyklen i spinningsalen och trampa. Leende. Här skulle det cyklas CyklingPuls. Här skulle jag äntligen få köra hårt på det sätt som jag älskar att köra. Pulshöjande konditionsträning.
Passet är så bra så bra. Instruktören hon är grym och salen flödar av energi. Har blivit ett återkommande pass för mig. Och idag, idag så toppade jag.
Kan lugnt påstå att det var ett av de bästa cykelpassen. Idag nådde jag nämligen toppen två gånger. Under detta hårda pass pressade jag mig och jag Lyckades. Med det jag ville.
Och kroppen. Mådde så bra. Förutom träningsvärken i armarna från gårdagens styrka så kändes det inte i de där fördömda musklena.
Så steg av cyklen med härligt darrande ben. Bytte skor och vandrade in med vattenflaskan i högsta hugg. In för att köra Shape.
Och vad hände här? Äntligen! Kände jag en ny styrka i kroppen och en viss stelhet hade försvunnit.
Jag har kämpat. Och idag så kändes det på riktigt som ett stort steg fram. Verkligen.
Efter en lång strech fick jag beskedet av kroppen. Att steget framåt var taget. Den där rörelsen som jag provade att göra för en vecka sedan. Det kallas Bergsklättraren av vissa. Man kan variera den för att mer strecha ut. Den som jag körde varje träningstillfälle för ett år sedan på fäktningen. Och absolut inte kunde göra förra veckan.
IDAG SÅ GICK DET. 5 hopp. Crazy för mig. Tre jädrans månader av skada och idag var steget fram på riktigt taget. Och de senaste veckorna har jag satsat på att stärka min älskade kropp som det bara finns ett exemplar av. Och dalar upp men mycket ner. Men nu. Det här var värt mycket.
Lycka. Lycka Lycka.
Att jag dessutom hade en galet cool man framför mig som gjorde allt från att stå på huvudet till andra galna rörelser under hela min strech. Det var coolt det med. Och att alla fina människor jag träffat idag är fina det är fint det med. Och att hon i receptionen var en härlig människa som gladdes uppriktigt över mina endorfiner. Det var fint det med.
Att lägenheten jag bor i ser ut som ett slagfält, att jag käkade kvällsmat för en halvtimme sedan och att jag tvätten ligger i högar. Det är bara en parantes.
Jag har faktiskt en matlåda till imorgon.
Torsdag i mitt hjärta :D
Kommentarer
Trackback
