smakexplosion

Är krasslig. Krasslig i halsen. I kroppen. En förkylning. Slog upp ögonen ganska tidigt imorrse och kände förkylningskroppen som sade hallå hallå. Så dagen har känts lite seg. Förvisso hållt igång hela dagen med morgonpromenad, tvättande, handling, städande. En liten powernap efter lunch dock. (powernaps är det bästa!). Lång promenad genom stan. Uppmötande av Mikaelan. Tunga-kassar-bärande. Försök till pengaräkning. Gick inte så bra - huvudena våra var lite sega.

Och nu sitter jag här med rastlösheten i kroppen. SKA ta det LUNGT ikväll. Har ju varit duktig hela dagen och i alla fall inte tränat...Även om jag annars varit lugn och fin i tjugo minuter. Hehe...Rastlös? Ja. Beror på? Många saker som har hänt och händer. Håller jag igång konstant med massa roliga saker och oroliga saker tar det tid att varva ner att ta en enda kväll som är lugn. Fast det behövs. Herregud - mår ju ganska skit i kroppen idag. Och jag som ju har bestämt mig för att vara frisk imorgon :)

Men tankar rullar runt runt runt i huvudet. Som alltid, självfallet. Saker måste ordnas. Måste ta tag i lägenhetsfrågan. Bostad. Framtid. Livet i sig. Jobb.

För jag har äntligen en plan. En liten plan som betyder stanna i Stockholm. Stanna tills det blir kallt och då fly min kos ut i världen och resa resa resa. Och resa lite mer.

Men behöver mer än en timanställning. Och ja, bostad, det skulle ju vara en höjdare det med. Möjligtvis :)

Men jag bestämde mig helt plötsligt i torsdags kväll och blev så in i tusan nöjd med mina planer i tankesmedjan. Känner mig väldans nöjd i denna stund också. Ja, det blir bra.

Men 19 år - det är en såndär jobbig ålder. Man är så mittemellan allt. Bor hemmifrån, långt ifrån min "hemstad". Man lever ett vuxenliv men är under 20 år och då enligt många fortfarande en "såndär liten en". Jag må vara lillgammal ibland och göra saker som får personer att anta att man är äldre. Bara för att man gör sakerna. Men när det kommer till konkreta saker som bostad blir det lite jobbigt. Färre vill hyra ut till en 19 åring. Fast man kanske är mer ordentlig än en 25 åring. Har inte hunnit få tillräckligt mycket erfararenhet för vissa jobb. 19 år är en mittemellan ålder. Och kanske är jag ibland lite väl ivrig att växa upp. Eller önskar jag bara att man kanske...kanske ibland möjligtvis skulle glömma bort åldern? I fler situationer än jobb och bostad. Ålder ålder ålder - vad är grejen? Ibland kan jag önska att det kunde kvitta. Ibland.

Summan av kardemumman. Är kanske denna gång att jag bara är ikväll. Bara är en av alla andra. En individ.

Vi satt i alla fall på Berget i onsdags kväll. Stockholmsmänniskor och lundamänniskor. Och såg ut över vackra Stockholm som värmer mitt hjärta och som jag är glad att jag inte kommer att lämna i mitten av augusti. Och pratade och skrattade och såg solen gå ner.