inte som jag tänkt
Innan idag trodde jag att ödet log emot mig. Så var inte fallet.
Det handlade om en handske. En handske som jag tappade bort förra veckan på ett väldigt mystiskt sätt. Då jag inte vet hur jag tappade bort handsken är det fortfarande ett mysterium. Men innan jag skulle pysa ut genom dörren i förmiddags hittade jag en handske i min ryggsäck och jag trodde att det var min förlorade hand-vän! Fotade glatt min lilla handske för att jag 1) hade fem minuter på mig innan jag skulle gå och 2) är så nördig att jag tänkte att jag skulle uppmuntra mig själv genom att pränta ner denna makalösa händelse på min blogg...
Men det komiska i hela situationen var att jag en sekund senare var tvungen att inse och acceptera det faktum att handsken, den var ju paret till den förlorade. Handsken var inte den jag tappat bort utan den som stannat kvar hos mig. Tappade hakan och fick mig ett gott skratt. Väldigt typiskt.
Hade varit en glad upptäckt. Nu blev det en rolig situation.
Med tanke på rolig situation. Köpte en photoshop kursbok idag som jag fått på rekommendation av Mr Proffs. Och sedan körde jag på vardagslyx och gick och satte mig på Espresso Haus och köpte en Stor Latte och läste där istället för hemma. Lovely! Men detta i sig var självfallet inte den roliga situationen, nej, det komiska var det stora gänget med pojkar (pojkar, män - vad är man egentligen i 22-25 års åldern?). I Lund finns det många många många Studenter. Jag hade valt ett café väldigt nära Juridikum och caféet var ju dessutom Espresso Haus. Och in trillar 7 pojkar (väljer detta ord för stunden) och alla är så lika och alla pratar göteborska. Som ett litet convention för göteborgare. Och in trillar sedan ännu fler. Bara göteborgare!
Satt och skrattade lite för mig själv. Kunde inte hjälpa det. Om man bor i Lund, lite uppväxt här sådär, tror jag att man kan skratta med. Iaf om man är jag. Komiskt var det iaf! :)
För övrigt. Hemkommen från jobb och sitter med god mat i lilla magen och läser löpbloggar. Fascinerande. Ju mer jag läser ju fler bloggar hittar jag och ju mer vill jag springa :)
Det handlade om en handske. En handske som jag tappade bort förra veckan på ett väldigt mystiskt sätt. Då jag inte vet hur jag tappade bort handsken är det fortfarande ett mysterium. Men innan jag skulle pysa ut genom dörren i förmiddags hittade jag en handske i min ryggsäck och jag trodde att det var min förlorade hand-vän! Fotade glatt min lilla handske för att jag 1) hade fem minuter på mig innan jag skulle gå och 2) är så nördig att jag tänkte att jag skulle uppmuntra mig själv genom att pränta ner denna makalösa händelse på min blogg...
Men det komiska i hela situationen var att jag en sekund senare var tvungen att inse och acceptera det faktum att handsken, den var ju paret till den förlorade. Handsken var inte den jag tappat bort utan den som stannat kvar hos mig. Tappade hakan och fick mig ett gott skratt. Väldigt typiskt.
Hade varit en glad upptäckt. Nu blev det en rolig situation.
Med tanke på rolig situation. Köpte en photoshop kursbok idag som jag fått på rekommendation av Mr Proffs. Och sedan körde jag på vardagslyx och gick och satte mig på Espresso Haus och köpte en Stor Latte och läste där istället för hemma. Lovely! Men detta i sig var självfallet inte den roliga situationen, nej, det komiska var det stora gänget med pojkar (pojkar, män - vad är man egentligen i 22-25 års åldern?). I Lund finns det många många många Studenter. Jag hade valt ett café väldigt nära Juridikum och caféet var ju dessutom Espresso Haus. Och in trillar 7 pojkar (väljer detta ord för stunden) och alla är så lika och alla pratar göteborska. Som ett litet convention för göteborgare. Och in trillar sedan ännu fler. Bara göteborgare!
Satt och skrattade lite för mig själv. Kunde inte hjälpa det. Om man bor i Lund, lite uppväxt här sådär, tror jag att man kan skratta med. Iaf om man är jag. Komiskt var det iaf! :)
För övrigt. Hemkommen från jobb och sitter med god mat i lilla magen och läser löpbloggar. Fascinerande. Ju mer jag läser ju fler bloggar hittar jag och ju mer vill jag springa :)
Handske. Dock ej upphittad förlorad....:)
Kommentarer
Postat av: Jenna
synd det där med hansken! Vet hur det känns när man blir ivrigt och glad, och så får man inse att så inte alls var fallet ;/
Hoppas den dyker upp! Jag är proffs på att tappa handksar.. förut kunde jag köpa flera par varje vinter för att jag tappade dem eller glömde dem på tåg och bussar, men den här vintern har det faktiskt gått bra hittils :)
Trackback
