smakexplosion

Jag är galen i mycket. Bland annat träning och resor. Och de senaste åren har jag, tillsammans med pappsen och storebroder, min farbror och hans två söner, åkt på skidsemester. Mer och mer har det dock utvecklats till snowboardsemester, då min lille kusin nu är den enda som kickar äs på skidor och vi andra är dårar på snowboard. Och ja, även min farbror och pappa, vilka är 50+!

Jag älskar dessa veckor.

Att åka tills benen känns som de ska gå av, njuta av vacker natur, sol eller snöstorm, iskalla tår, röda kinder, choklad i backen...

Att skratta tills man kiknar, somna som ett barn på kudden, vara vrålhungrig och äta god mat, ha många fotograferingsobjekt...

Vi har varit runt mycket, från fjällen i Sverige, till små mini, mini pensionat i någon by i Österrike till Banff i Canada. Canada-resan skedde i vintras och var fantastisk, men lika bra har det varit att tränga in sig i minimala rum! Det är åkandet, sällskapet och allt därimellan som betyder.

Och nu är det höst här i Sverige och tiden går ganska fort. Själv ska jag resa en bit till en stad som är underbar och det kommer bli f a n t a s t i s k t. Men jag är en sån som ofta tänker på andra resor när jag står inför att börja någon ny. Och även i sommras kunda jag få längtans-känslor till dessa snowboardresor. Att stå och kolla upp för en backe, som man precis tagit sig ner från. En backe som var ett h e l v e t e, som man hatade varje minut av. Som gav en lite lätt panik då och då och som fick benen att skrika av mjölksyra. Men att ha klarat av den. Och veta att man skulle kunna klara den ännu bättre nästa gång. Man lär sig att tämja en backe.

Men även att skratta ikapp, av övertrötthet och eller "lycklighet".

Det är ganska fint det.

Och ja, jag får mina nostalgi-stunder jag med...Happy happy minnen!