det går icke att förneka
Nej, det går inte att förneka. Vare sig det ena eller det andra.
Kryptiska meningar. Allt är kryptiskt. För kryptiskt.
Bra lunchfika och prat med föräldrarna. Saker att avhandla. Glimten i ögat känns alltid bra. Givande disskussion med fadern på samma café. Har förresten hittat en macka som gör att man börjar dregla av habegär. I alla fall om man heter Maria och älskar röbetssallad. Mums.
Övningskörning med fadern. Var nästan för avlsappnad när jag körde. Så det kan gå. Lite ironiskt.
Satt och skrattade gott och ett citat hört i N.Y. Om att man vill göra staden mer grön, få in mer natur.
"Do you want something green in New York? Order spinich."
Kan dock inte komma ihåg vem som sagt det. Men när jag hörde det i N.Y första gången skrattade jag mig halvt till döds. Det handlade om tillfället också. Som det alltid är. Timing är rätta ordet.
Härligt med pappsen hemma - kan man fnissa gott åt härliga episoder från storstaden. Ibland har vi nog lite för sarkastisk humor. Kan bli så pojkig i sällskap med fadern. Men gillar det. Humor är underbart.
Nu ska jag hoppa in i duschen. Sen laga mat. Sen gör allt möjligt. Sen försöka hinna göra mig i ordning innan vän besök.
Laddar upp för dans. Hur höga klackar vågar jag ha. Mitt problem nu. Töntigt värre. Men väldigt sant.
Eller jag ångrar mig. Mitt största problem nu är min speedighet. Känner mig lite väl tjejig. Hjärtklappning över ett sms skickat till helt fel person? Det finns en möjlighet att så har skett. Och det skulle INTE vara så lägligt. Hoppas så in i vassen att det inte skett. Troligast är att det inte inträffade. Och ändå sitter jag och tjötar på om det. Och det är mitt största problem just nu.
Ja, jag vet. Är lite lätt mesig.
Det går inte heller att förneka.
