Springa
Hade förresten en fantastisk löprunda igår. Sprang i drygt 50 minuter. En runda som innehöll strand, asfalt, äng, skog, asfalt, sand. Väldigt mycket spring i sanden. Lekte lite med vågorna och sprang i vatten en bit. Underbart. Trodde inte alls att jag var ute och sprang lika länge som jag gjorde. Tröttnade helt enkelt inte.
Lite som promenaderna som tas vid stranden. Långa promenader, där det bara är att gå, gå och fortsätta gå. Har vissa vändpunkter längs stranden - annars skulle jag fortsätta att gå tills jag kom till Kina ( ni vet när man var liten och man skulle gräva ett så djupt hål i sandlådan att man kom hela vägen till Kina?). Väldigt fina stunder.
Har hört att någon som växt upp vid ett hav och flyttar bort, alltid känner en saknad som om man saknade en del ut av sig själv. Själv så kan jag först andas på riktigt när jag möter min vän havet. Är det inte intressant hur vi människor beror av så mycket?
Kommentarer
Trackback
