sluttiden

Hej hej hallå världen. Sitter hemma i Londonland i vardagsrummet med vänner och känner glädje, hunger, trötthet och lite besvikelse. En viss tomhet börjar uppstå inom lilla mig och jag vill boka nästa lopp i form av Lidingöloppet men måste vänta på lönen på tisdag då jag är rätt så pank.
Så andra maran i livet och andra maran sedan sena september. Stockholm Marathon är sprunget. Och jag är glad och nöjd men ändå lite besviken. Tiden klarade jag inte. Tyvärr. Tidsmässigt gick det bra tills halvmaran. Sedan sa astman hej hej på riktigt. Att jag varit sjuk och haft mer problem med min astma och mina lungor den senaste månaden, mer än jag har haft på flera år, de där sakerna var visst ett problem även igår. Dum eller naiv eller bara tanklös - vem vet - men att inte ta med sig astmamedicinen under själva loppet var en tabbe. Ett x antal små astmaattacker under vägen från och med 21 km gjorde att jag tappade tid. Självfallet är jag glad att det inte blev värre än det blev. Mina andningsstopp var korta men det blev några stycken och aldrig är dessa kul. Att halsen är så ihopsnörd att man inte ens kan svälja, desto mindre få ordentligt med luft är aldrig någon hitt :) Men i mål kom jag - med en spurt självfallet. På tiden 4h 8min. 4h8min23sekunder. Och jag som i alla fall ville under 4h.
Men positivt att tänka var att det på ngt sätt ändå var ganska lätt och det gör mig optimistiskt. Att jag kan en sån mycket bättre tid och allt sånt...Ja. Jag är lycklig :D Ändå.
Och nu ska mat ätas och lngre fram i tiden lär jag skriva av mig mer :)

IDAG!

FREDAG! YEY! Snart lämnar jag London. Resfeber. Tävlingsfeber. Oh Yes!

Igår blev det en sen kväll i Londonland. Spelade små toner av musik och drack te med varm mjölk. Har packat min väska, officiellt varit nervös som in i över att glömma tusen saker trots att jag har nästan inget med mig. Drack te och åt russinbagel med en Julia och pratade om allt och inget. Lagade mat och läste och andades och jagade rätt på en pappa som fortfarande har ens startbevis. Promerade i en vacker kväll, ja sådär vacker den blir när regn och åska och blixt har försvunnit.

Nu har jag kollat gatwick tusen gånger om för att se att flygen går. Jag tror jag är redo för take off.

 

Planerna inför maran går runt i huvudet. Efter sjukdom och efter jobbkonstigheter och askmoln har jag liksom bara varit så glad över att jag kommer iväg. Fokuserat på lyckan. Mitt bästa drivmedel. Nu tänker jag lopp. Vill ska hoppas tänker komma in under 4h. Ett snitt på 3.30-3.38 är tanken under loppet. Men jag vill njuta. Kämpa. Skratta och vara med i festen. Kämpa. Ta uppgångarna och nedgångarna. GAAH att få springa. FÅ REVANSCH utan någon satans skada och utan att allt annat skit. Ska ta revansch för alla de där åren månaderna sekunderna som gått åt spillo. Springa för livet. För det som betyder något för mig. Det är det som det är. Det är en tävling. Men det är en seger. Bara att kunna springa ett Marathon. Lycka. Lycka att jag ska få springa genom Stockholm, den där staden där jag förr sommaren insåg vad livet egentligen är. Eller insåg lite mer. Insåg vad som inte betyder något. Vad som krävs för att leva. På nått sätt. Vuxen kanske man kan kalla det. Frisk var ett ord jag använde. Och båda ordvalen är lika rätta.

 

TÄnk att man kan. Springa ett marathon och att man får göra det på detta vis. Det är den tanken som kommer få mig att kämpa. Komma i mål under 4 h.

 

Igår. Laddade kroppen med mat, vila, andning. Med att gå på Body Balance och fokusera och tänja och använda musklerna. Känna flowet i kroppen. Laddat psyket med kvalitetstid med vän. Med fokus skrivet över mig nu.

Nu är det sista packningen och sedan mot flygplatsen!

Dricka te med en vän. Och kolla in terrassen som grannhuset har.....Avis? Yes....:)

 


tankar inför allt

Sen kväll i Londonland. Spelar små toner av musik och dricker te med varm mjölk. Har packat min väska, officiellt varit nervös som in i över att glömma tusen saker trots att jag har nästan inget med mig. Druckit te och ätit russinbagel med en Julia och pratat om allt och inget. Lagat mat och läst och andats och jagat rätt på en pappa som fortfarande har ens startbevis. Promerat i en vacker kväll, ja sådär vacker den blir när regn och åska och blixt har försvunnit. Kollat gatwick tusen gånger om för att se att flygen går. Jag tror jag är redo för take off.
Planerna inför maran går runt i huvudet. Efter sjukdom och efter jobbkonstigheter och askmoln har jag liksom bara varit så glad över att jag kommer iväg. Fokuserat på lyckan. Mitt bästa drivmedel. Nu tänker jag lopp. Vill ska hoppas tänker komma in under 4h. Ett snitt på 3.30-3.38 är tanken under loppet. Men jag vill njuta. Kämpa. Skratta och vara med i festen. Kämpa. Ta uppgångarna och nedgångarna. GAAH att få springa. FÅ REVANSCH utan någon satans skada och utan att allt annat skit. Ska ta revansch för alla de där åren månaderna sekunderna som gått åt spillo. Springa för livet. För det som betyder något för mig. Det är det som det är. Det är en tävling. Men det är en seger. Bara att kunna springa ett Marathon. Lycka. Lycka att jag ska få springa genom Stockholm, den där staden där jag förr sommaren insåg vad livet egentligen är. Eller insåg lite mer. Insåg vad som inte betyder något. Vad som krävs för att leva. På nått sätt. Vuxen kanske man kan kalla det. Frisk var ett ord jag använde. Och båda ordvalen är lika rätta.
TÄnk att man kan. Springa ett marathon och att man får göra det på detta vis. Det är den tanken som kommer få mig att kämpa. Komma i mål under 4 h.
Idag. Laddat kroppen med mat, vila, andning. Med att gå på Body Balance och fokusera och tänja och använda musklerna. Känna flowet i kroppen. Laddat psyket med kvalitetstid med vän. Med fokus skrivet över mig nu. Går jag och lägger mig för att vakna och ta mig till Stockholmland.

Det är så här det är. Just nu. Le le le!

Har spratt i benen, ett ansikte som bryter ut i konstiga ryckningar (kan även kallas fånleende) och en två  lungor som andas fullkomligt normalt. Har en fullständigt ledig dag idag och tar det lungan och gör sådant som bara man gör när man helt oplanerat får en ledig dag och bara vill vara men ändå få saker ur världen. Som att storstäda lägenheten, laga supergod lunch, dricka kaffe och äta en eller ja faktiskt två rutor 70 procentig choklad, gå på Body Balance och få värsta pepptalken av den där personliga tränaren jag hade under tre sessioner (gillar fortfarande gymmet, trots dess små brister :)). Lägger sig och lyssnar på Håkan Bråkan och hör regnet mot fönsterrutan. Funderar hit och dit och bestämmer sig för att inte bry sig om det som är stort och skrämmande. Att strunta i sånt som tar energi. Att fokusera och vara riktigt lycklig och få leva i nuet och tänka positivt på det som sker imorgon. Resa till Stockholm för att springa, ja springa för lyckan och livet och allt det där. Att äntligen få göra det. Funderar liksom inte - just nu - på tiden, på smärtan, på tävlingen. Men i magen fladdrar fjärilarna. Fokuserar på det som ger mig mest energi - det som kallas kärlek och lycka. Oh yes. Det här kommer gå världen.
Och nu ska jag fixa med min packning (har ingen liten resväska så jag får ha min ryggsäck....packa smart antar jag hehe....). Sedan möta upp en Julia och ha kvalitetstid. We like it.
Skriver fånfin packlista på gammalt kuvert och känner mig miljövänlig som sparar på papper....


updaten...

Ibland vet man inte om man ska skratta eller gråta. Igår valde jag skrattattacker. Jag valde att inte bry mig. Att jag sedan lade en hel del ilska på det var väl en parantes. Men jag hade rätt att bli arg. För människor - vad är det för fel på vissa människor? FÖRUNDRAS verkligen över detta!
Handlar om min uppsägning, manager som försöker lura på en saker, hur de behandlar andra anställda och hur ödets nyck kan få en att tappa haken. Jag valde att stanna en eller två dagar extra på jobbet, för att ge mina andra kollegor en chans - missade min trial på det där jobbet jag verkligen ville ha och enda chansen att få en ny är imorgon då jag sitter på planet till Stockholm. Var schysst, trots att jag bara kan och ville sluta direkt. Och vad är priset? Manager som psykar på, inte mig, men andra av deras anställda. Då vill man bara vända på klacken, spola tillbaka tiden och sätta sig själv och inte sin manager som sitter och försöker övertyga en i en halv evighet om att inte begära avsked trots att man förklarar att man bli sjuk av att arbeta i miljön. Och sedan försöker lura en till att signera sådant som man inte ska. Hade dock huvudet på skaft. Tack och lov. SNEAKY människor!!!!
Men nu är det nock.
Jag ska inte tjattra vidare om det längre. Men med det och med rädslan över att inte ens komma till Stockholm p.g.a askmolnet - var min dag inte lite hektiskt...Jag håller fortfarande tummarna för att askan inte kommer tillbaka tills imorgon och att jag fredag eftermiddag kommer att vara på plats i efterlängtade Stockholm!!!!
Men eftersom det verkar som att flyget kommer gå imorgon så väljer jag att tro det! Så jag laddar för fullt. Jag är PEPPAD till tusen. Att få springa, även om jag inte riktigt vågar mig tillåtas att helt vara hundra procent säker - TÄNK om flyget inte går. Usch, vågar inte ens tänka tanken. GAAH!!!
MEN NU ÄR DET PEPPELIPEPPPEPP :)


dagens frukost

Jag säger hej hej hallå till dagen och suckar lyckligt förnöjt efter att ha återfått min grötpassion. Min kärlek är tillbaka och min kropp tackar mig med ett leende.
havregrynsgröt med russin, linfrön, banan, torkade dadlar och solrosfrön



just nu

Nu: sitter i fåtöljen i vardagsrummet. Med en kopp yogite med mjölk och honung. Melissa Horn som spelar sina ljuva melodier. En bok bredvid mig. Jag öppnar ett fönster och vinden blåser in och får min  pappershög flyga upp och ned. Just nu. Och just nu känner jag hur kroppen liksom bubblar över igen. Av lättnad av glädje. Kan bokstavligt talat andas normalt igen. Hittar tillbaka igen. Jag lär mig av det som kallas livet. Steg för steg gör jag vissa saker rätt.
Burken innanför lungorna har försvunnit under dagen. För första gången på mer än två veckor känner jag mig i detta nu STARK och redo. För livet och allt. Igen.
Hamnade ju på en arbetsintervju på ett café och bageri idag. En ställe som jag väldigt gärna vill jobba på. Tio minuters promenad bort, i Notting Hill. Jag säger Ja! För intervjun gick jättebra och jag ska provjobba på onsdag. Bättre arbetstimmar på dygnet, som passar mig bättre. En chans att vara i en miljö som jag fullständigt trivs i (förhoppningsvis). En lön som är densamma som i nuläget. Ja, jag tror att det skulle vara ett fint arbete. Jag tror att jag skulle vara en lyckligt leende Maria, istället för en Maria som bara är bra på custumer sevice och är lycklig och glad för att man måste. Att vara det helt genuin, är ju tusen gånger trevligare...
Ägnade kvällen åt fantastisk träning. Burken har försvunnit och jag kände mig stark. Ett lugnt pass och kort. Jag kör liksom inte slut på mig nu. Bara 50 minuter Body Pump med fina vikter - ett riktigt bra pass. Och ja, jag säger det högt: jag stod och kollade mig i ögonen i spegeln och såg mig själv fånle efter att ha sprungit i Stockholm på under 4h. Jag såg mig i ögonen och såg mig kämpa som in i bengen och så mycket mer. Jag kände motivationen. Styrkan. Möjligheten. Jag. Ska. Vinna. Över mitt mål.
Underbart att känslan infinner sig. Och att kroppen känns så mycket bättre. Känner igen mig själv.
Ramlade innanför dörren och skrattade ikapp med mina roomies. Sånt är också livsglädje.
Tänk vad man kan känna sig nöjd med vissa beslut. Ser liksom ljust på allt igen.


på strövartåg

Vandrade och "tubade" mig i London idag, på jakt efter bildbevis och inspiration. Kan också kallas någon timme lyckligt jobb. Strövaren jag drömmer mig lite bort som en ung företagare med ett skrivande och projektledande jag. Så mycket man kan göra så mycket man kan göra.
Strövarbilder från dagen måndag. Första dagen på veckan. Känns dock som tisdag. Så som det blir när ens jobbvecka börjar på en söndag. Kan man anta.


the shoes

Till ngt helt annat. SKOR: Och inte vilka skor som helst. Men sitter och läser bloggar och människor som tänker Skor skor skor inför Stockholm Marathon och mitt huvud börjar fyllas av grubblerier. SKOR! Har haft lite tankar om detta ett litet tag. Ultimat för mig hade varit att köpa ett par nya för en tre veckor sedan. Men min pengakassa har ekat tom, väldigt tom, och därför har detta varit en omöjlighet. Alltså har jag två alternativ. Med tre skor som jag springer aktivt i har två av dessa potential. De ena är mina favorit långpass skor, men de andra är nyare och fräschare. Men de nyare har jag aldrig kört något längre långpass i. De oranga bar mig fram genom Berlin Marathon och har kärlek skrivet över hela sig. Vilka ska det bli, vilka ska det bli. Förvirrelse!!! Har nästan resten av min springoutfit avklarad. Blir förhoppningsvis favoritshortsen. Skulle vilja fixa ett nytt linne idag, som inte kostar något men som är bekvämt och bra. Men det är möjligtvis lite dream on läge även på den biten. Som sagt, inte pengar till det. Hm...Sedan är det energigelen som jag inte hunnit testa på något långpass än (förkylningen in the way). Funderar på att testa när jag kutar imorgon, men är det för kort för att se om det reagerar på magen? Kanske.
Musik tänker jag springa utan. Tror jag. Men å andra sidan. Kan det vara en najs backup. Å andra sidan vill jag inte ha massa saker med mig när jag springer. Vill bara ha kläderna på kroppen typ ;) Funderar funderar...


tankesnurr x2

Jag har en burk
innanför mina luftrör. Det är den ENDA förklaringen jag har.
Yes. Ännu ett sådant inlägg på väg. För att jag är lite sisådär dödsförskräckt över min kropp de senaste två veckorna. Har inte känt någon energi överhuvudtaget. Det har varit extrema allergier, förkylning, sinnesnedstämning och åter och åter det där och det där.
Jag funderar på allt jobb jag har för mig. På varför mina ben har feta problem med att stå upp nio timmar. På hur damm och kvalster i en klädbutik får min astma att bli sämre. På hur himlans väldigt väldigt väldigt gärna jag vill jobba på ett café.
Funderar på Stockholm Marathon. Tror att burken kommer att försvinna. Jag ska köra ett styrkepass idag. Intervaller imorgon. Yoga lite varje dag. Strecha. En lätt jogg på torsdag.
Inte för att de senaste två veckorna har varit tuffa när det kommer till träning. Herregud säger jag bara.  Men det komiska är att även om jag inte har tränat så har jag liksom ändå inte hunnit med så mycket mer de där många timmarna då jag plötsligt inte har något för mig. Förklaringen kan ju vara - kanske - densamma som till den inställda träningen. Förkylning, astma, pollen...Could be....Kanske :)
Har varje gång jag känt mig dålig tagit det säkra före det osäkra - för en gångs skull! För att jag är lite smart ibland...:D
Men jag kommer på mig själv med att inse att nej jag kan inte jobba 49 timmar på en vecka, träna alla dessa timmar, dansa nätter igenom, sitta på café eller mysa hemma hos en vän med en film. Kanske kan andra det. Men jag tror på något sätt igen att jag är oövervinnlig trots att det bara var drygt en månad sedan jag var i ett helt annat tillstånd. De där månaderna som jag plötsligt förtränger igen trots att det är det som man absolut inte alls får göra för då glömmer man ju bort sig.
Kommer på mig själv att längta till förra sommaren då man inte alls jobbade heltid men ändå fick lika mycket i lön (vaddå hej bättre arbetsvillkor i Sverige...). Längtar till Stockholm och längtar efter en egen lägenhet i ett Lund där jag kan sitta och dricka kaffe innan jag promenerar till en föreläsning eller fina biblioteket för att fördjupa mig i böckerna och lära mig lära mig lära mig saker. Jag är trött på att slita och jobba och längtar efter studentliv. Att börja i Lund och bo i Stockholmo igen och kanske sedan i London, New York, Paris, Berlin. Det är så roligt hur det kan bli, för dagarna har varit många då jag har varit osäker på om jag faktiskt vill plugga i Lund i höst. Och nu sitter jag här med en sådan längtan. Komiskt det där.
Men nu är London här och ja, jag njuter fullständigt. Försöker. Vilket jag inte gör genom att stå i en butik som är sådär allt för lugn måndag tisdag onsdag och helt crazy hela lördagen. Trots att jag trivs med alla jag jobbar med och vet att jag gör ett bra jobb så känner jag No no. En bra sak att vara i London är att det är en chans att prova på olika jobb. Idag ska jag antagligen iväg på en jobbintervju på ett café. Det där som jag ju vill göra.
So this is it. Jag tar min hälsa före något annat. Imorgon imorgon säger jag upp mig från ett jobb med en skitlön. Så kan man också se det. Så har man provat det :)
Sedan ska jag söka caféjobb nära mig, jobba vidare med mitt andra jobb och  ladda ladda ladda inför STOCKHOLM MARATHON. It's gonna be good.

back to basic

Idag vaknade jag med solen i ögonen. Steg upp och drog på mig mina träningskläder. Satte på min käre Garmin och begav mig ut. Ut i springskorna och ut i parken. Morgonlöpning.
7 km på en snitt tid på 5.28 per km. Jag kände inte toppenformen. Tog det lugnt och kände pollen eller vad tusan det är som gör mig dålig. Förkylningen håller jag tummarna för att den har försvunnit, men efter denna morgon har jag på känn att den fortfarande håller sig kvar med näbbar och klor i hela mig.
Efter att inte ha sprungit på cirkus en och en halv vecka var det i alla fall skönt att få komma ut. Och springa och få in stegen. Jag hoppas på en dunderbra dag och en helt ny Maria imorgon. En person som klarar av lite fart i benen.
Gårdagen blev inte som planerat. Min kropp är helt ur balans. Tyvärr. Igår var en sådan dålig dag, där det kändes som att kroppen var på en extrem reaktionsnivå. P.g.a allergier. Som att allt bara kulminerade. Allt från lungorna till ögonen till själva huden. Huden är nästan det värsta. Och kroppen. Känslan av att att nuddar man huden så vill den krypa bort så känslig är den. Känslan av att vara uppsvullen. Lite som man gått upp 5 kg på en dag. Hur kul som helst. (not).
En långpromenad på morgonen och jag var lite i paniktillstånd. Blä. Kom in och satt med härligt korsdrag och drack vatten och avslagen coca cola. Ett bra recept för mig. Kroppen lugnar alltid ner sig till slut. Tack och lov.
Så att jag till och med mådde bra när jag gick ut en två timmar senare och köpte bröd till lunch.
Nej. Inga mer klagoord. Det är bara oroande att kroppen är så panikig nu innan maran. Därför går jag back to basic. Skär bort saker ur min kost som triggar igång min kropp. Slutar med yoghurt och äter gröt. Skär ner på kaffet. Skär ner på vitlök. Äter snäll mat. Mat som jag älskar. Färgexplosion och smakexplosion. Ska köpa lax den här veckan.
Kör stenhårt på sömnen. Ser till att få luft. Strechar. Gör som imorrse - efter löpningen - gör några solhälsningar varje dag.
Lyssnar på kroppen. Prioriterar MIG själv framför andra. Den här veckan. På riktigt.
Så igår blev det ingen träning. Det blev inte heller någon bio senare på kvällen då jag var för trött för att ta mig någon stans. Däremot blev det lite marknad i notting hill. En kaffe på en uteservering. I fint sällskap av mina londoner och en annan lundensare på besök i staden.
Nu väntar dock jobb. Hoppas på en mycket att göra dag som ändå inte är fullständigt crazy. :D



this is it

Under den senaste tiden har jag arbetat på ett projekt för svenska förlaget Historiska Media. Nu har vi lanserat hemsidan. Din guide till världstaden London.
Allt om London


ledig ledig ledig ledig ledig

Leeedig dag. Visualisera: En människa hoppar upp och ned som en smått galen person med ett febrilt leende ansikte. Nej. Kanske inte så farligt. Men underbart är det. Ledig dag och jag är frisk. Jag sov till kvart över åtta men låg i sängen till kvart i nio (!). Börjar dagen med en sån här superfrukost:
banan, melon, grapefrukt, frön, yoghurt, torkad frukt. Och kaffe.



Ska ha en sån härlig dag. Solen skiner utanför dörren och jag har perfekt lagomplaner. Eftersom träningen igår var underbar! (blev en lite trött början med sedan funkade allt perfa! en 30 min benträning på crossen plus ynka 20 min fortsatt träning i gymmet) Höll mig till småttiga 50 minuter för att inte få ett bakslag. Jag slog dock bakut av glädje efter träningen. Var glad hela dagen efteråt. Skrek MARIA I BALANS på vägen till tuben medan jag smaskade på min ägg och kaviar macka (dock utfördes skriket i tysthet. Tror inte att rusningstrafiken runt Oxford circus skulle uppskatta mitt glädjetjut...).
I alla fall. Träning ska det bli idag. Gymmet är givet. Funderar på en lätt löprunda dessutom. För att känna på...lite distans...kanske :)
Annars. Ska jag fixa lite smått och gott som legat på bordet. Sitta i sooolen. Och mysa iväg på bio ikväll. Låter som en tummen upp fredag!

godmorgon och hej hej träning

Mums. Sitter och smaskar i mig banan, melon och grapefrukt med godaste yoghurten. Toppat med massa frön och lite torkad frukt. Mumma. Kaffe. Mmmm....Solsken till det och dagen kan inte börja bättre!
And you know what? Äntligen ska jag denna morgon bege mig till gymmet. Kroppen längtar, kroppen skriker. Efter träning. Och jag känner mig frisk. Ska köra ett lugnt pass med fokus styrka på gymmet. Usch och fy, första passet på en hel vecka. Kan nästan inte fatta att tiden går så snabbt. Men det gör den. Tiden. Går snabbt.
Och jag ska strecha. Ska också bli gudomligt. Måste få in det till en rutin. Varje dag. Mina ben börjar verkligen känna av att jag står 8 timmar per dag - minst. Speciellt nu när jag varit så förkyld och inte kunna träna. Det frestar på grymt mycket. För knäna och fötterna. Speciellt när jag inte hade hehe råd att köpa ett par bättre skor. När lönen kommer - då då då!
Men nu ska matlådan göras och en Maria packa sig iväg. Gym, jobb, sova. Dagen torsdag. Solskensdos på lunchen ska också ske. Good.

MOT GYMMET :D :D:D


balansen

Okej okej. Nu har jag accepterat att jag har en liten förkylning i kroppen. Att jag har fett mycket pollenbesvär. Att en flytt till ett nytt land och en ny stad tar på krafterna. Att börja ett nytt jobb alltid är påfrestande.
Så ser just nu min uppladdning inför maran ut.
Men å andra sidan. Så ser den också ut såhär:
En flytt till ett nytt land och en ny stad har för mig betytt Lycka. Ett sätt att lämna vissa delar av sig själv. Om än bara för ett tag. Ger mig tillbaka mitt självförtroende.
Träffar mina människor som ger mig Energi och inte tar någon.
Börjar ett nytt jobb där jag får slita men ändå vara glad.

Så det enda jag gör nu. Är att boosta mig själv. Med mat och sömn och balans. Dum som jag var dissade jag naturläkemedel igår (tror att det funkar och tror man så brukar det funka...typ) för att jag tyckte att det var för dyrt. Kanske dåligt val. Hm.
Jag mår bra idag, själva förkylningen är nästan helt ute ur kroppen. Det är mest pollen som spökar. Hoppas på ett styrkepass imorgon.
Tänker mig en ganska lugn fortsättning på träningsveckan. Med styrka, ben- och coreträning, ett intervallpass och ett fartlekspass. Yoga. Kanske ett distanspass. Försöker hitta en balans. Men det är ju svårt när man inte vet vilken dag man är helt redo för tuffa intervaller.
GAAH. WHY? En förkylning på pollenallergi var ju inte det som den här helgen skulle betyda. Hm.
Ja. Dessutom så hade jag ingen Helena att väcka när jag lagade frukost imorrse. Hon sitter just nu på ett flyg tillbaka till Svea land :(

mumsmatmums

Trots att jag är en trött filur med en förkylning som nästan inte lämnat sängen på hela dagen betyder inte detta att jag tappar mitt sug efter matlagning och mat. Just nu spejjar jag in tasteline och smakar och kryddar mat i sinnet. Vad blir det till middag? Ja, det är den stora frågan...aubarginegratäng med fetaost? Avokadosallad med bönbiffar och fetaost...Linsgryta? Paj skulle vara LÄCKERT värre. Om man hade mjöl hemma för att kunna baka en pajdeg. Vill säga. Mmmmm....Bästa sysselsättningen just nu. Helt enkelt.
Men jag har inte dreglat efter mat hela dagen. Jag har faktiskt varit på banken också. Och jobbat med mitt andra jobb.
Men nu ska jag tråna efter recept lite mer. Innan jag ställer mig i köket och njuter, väldigt lycklig, av att skapa...


måndagsdag

Godmorgon världen! Jag har sovit. Jag är utsövd. Jag har ätit godaste yoghurten med banan, apelsin, melon, nötter och torkad frukt. Druckit gott kaffe. Och samtidigt så gör jag det bästa av allt: LYSSNAR på MORGONPASSET I P3 på internet. ÅH! Lycka!! Mitt bästa morgonnöje har jag inte insett att jag kan uppleva förren nu. Tackar Julian för tipset. Helt lovely. Vardagslycka!
Och idag är min veckas första lediga dag. Jag tackar och bugar och bockar. Min andningsförmåga är verkligen på förkylningsnivå. BLÄ på det. Ska kurera min förkylning och min lilla utmattning genom att spendera en förmiddag här hemma. Fixa och dona. Ligga i sängen kanske. Mysa runt. Sedan blir det Portabello Rd Market där man kan köpa väldigt billig frukt och grönsaker samtidigt som man myser runt. I bästa sällskappet såklart!
Kanske blir dey även att sträcka ut kroppen på lite Body Balance ikväll? Skulle ju vara underbart skönt.
Fast prio ett: FRISK!!!
Såhär ser jag förresten ut när jag går på marknad. Konstant. Hela tiden. Vem är i sitt esse?


varför???

What the??
Säger NEJ NEJ NEJ till förkylningen som tog min kropp i besittning i fredags. Som kulminerade i gårkväll. I samma andetag som utmattningen gjorde slag i saken. Och fick mig att ta ett första mycket hälsosamt beslut på en vecka. Att göra ingenting på kvällen. Gå och lägga mig innan tio. Tack för den smarta tanken. För dagen på jobb har varit lång och jag har snörvlat mig igenom en hel arbetsdag.
Gårdagen var i alla fall veckans andra lediga dag. Och den tillbringades på Marias favoritplats Borough Market. Mmmmmm....Underbart. Dofter, smaker, tjatter, syner, färger....Helt underbart. Brick Lane, Second Hand dreglande och en kopp amazing kaffe. Sova tio timmar. Och jag var människa imorrse.
Kvällen har bestått i skrattacker, matlagning, matätande (mycket mat...vad sägs om chevrépasta med färska grönsaker såsom lök, svamp, paprika, vitlök, chili, sqaush, sparris och kidneybönor....). Inte helt fel. Nu väntar SÖMN - jepp stora bokstäver på det. Ordentligt. För jag är ledig imorgon med. Tack och lov. Hoppas på en förkylning mindre imorgon. Håller tummarna! Inte alls läge för status i kroppen just nu. Så som förra veckan och denna. När uppladdning ju ska ske. What the!!! Så går det när man ju gör allt samtidigt antar jag.
Annars har magmusklerna i alla fall fått träning. Ligger man på ett golv och skrattar så att magen krampar. Ja, då får man också magmuskler. Innefrån och ut. Kanske :D

and we say:

Hej hej hallå världen! Jag tittar upp över kanten och vinkar hej, ler lite stort och upptäcker att nästan en vecka har gått sedan ett avtryck lämnades här.
Det har varit en så intensiv vecka att man nästan inte kan stava till det. Förutom jobb så har en Helena varit här och är fortfarande kvar :D Yey! Det har varit en jobbandes Maria som stressat runt på allt för många saker den här veckan. Tränat har jag också gjort. Formen känns inte på topp. Efter tre pass den här veckan och ett inställt (so far!!!!!) så kan jag konstatera detta:

en tävlingsmotiverad Maria i slutet av februari.


STOCKHOLM MARATHON närmar sig med STORSTEG!!!! GAAAAH!
Jag har kört ett tufft  (!) benpass/backpass på en crosstrainer, löpning distans morgonpass och ett BodyPump pass. Yepp. Inget mer än det. Intervallerna som skulle springas igår fick ställas in då jag vaknade helt utmattad och förkyld på morgonen. Imorgon blir det fartlek under en 20 km. Hoppas jag. Annars blir det på min lediga måndag. Sedan blir det fokus på kvalité (vilket det varit den här veckan med!), snabbhet, yoga och coremuskelträning!
GAAAAHHHHH!
Annars har jag superkul på jobbet, trots att det är ganska lugnt. Svassar runt och har härliga kollegor. Har blivit stammis på Starbuckscaféet mitt emot. Gjort massa viktiga saker som måste göras. Var på The Sounds konsär igårkväll.
Ja. Mycket som händer :)
Och jag har marathon-före-loppet-tankar.

Börjar liksom tvivla på mig själv.

Att formen har försvunnit hux flux.

Blä på det.

På pollen.

På tvivel!

Hoppas hoppas hoppas att ett besked på formen kan komma den här veckan. När jag är utvilad och kör kvalité.

Nu kör vi Maria. Prioritera rätt ska det göras med!

Men. Motivationen ska hittas. Tvivlet försvinna!

Maran under 4h. Det ska ske. Yes box på det. Punkt.

en söndagsdag


En bild från Lund. När det gick bra att springa och Pollen inte var boven i dramat och allergi inte var mitt dagliga hatobjekt....
Söndag. En dag i ledighetens tecken.
Tack och lov för det :) Man bugar och man bockar - gudomligt skönt! Förutom ngn timme av annat jobb så har dagen spenderats på bästa lediga vis. Med långpass, marknadshäng, socialisering och chill.
Ett långpass på 35 km skedde dock inte. Jag får hoppas att mina 30 km och 28km långa pass räcker inför maran. Idag var nämligen inte min springadag.
Vaknade efter nästan 9 timmars sömn. Dålig sömn och ville bara somna om. Trött i heela kroppen. Men jag ville ändå prova springa. Och direkt när jag kom ut i friska luften tackade jag mig själv för det valet. Löpturen började underbart. Men det är fruktansvärt irriterande. Med denna pollenallergi jag har. Blir inte bättre. Bara värre. Mina luftrör var från start, från när jag vaknade upp på morgonen, inte i bästa skick. Men det kan man klara. Med mycket vatten, lugn takt och astmamedicin. Idag hände dock det som också hänt tidigare : allergichock i ögonen. BLÄ. Så fruktansvärt ont det började göra efter en 9km. Efter en 15 var det svårt att se. Lugnade ner sig. Blev värre igen. Nä. Inte kul alls.

Stannade på distansen 25 km. På 6min tempo. 1h30min. Jag får vara nöjd efter omständigheterna. Helt enkelt.
Sedan var det i alla fall dags för solsken och marknad med fina Tina. Dreglade över kläder, klockor, väskor och crepes i Camden. Min enda craving jag tillmötesgick var dock den som handlade om crepe...med nutella och banan. SLurp ner i magen sa det.
Och en underbart skön hemmakväll sker just nu. Sån där då man börjar plocka undan den där stoora högen tvätt och papper som stapplat upp sig. LAgar god mat. Ser på Gossip Girl (säsong nummer 4 nu! ahhhh).
Och laddar om inför en ny vecka. Som kommer bli gooood. För imorgon kommer en Helena till Londonland och hem till mig. YEY!

så som det är sagt

Hej Lördag. Vad har hänt med den här veckan? Hur går tiden så snabbt?
Efter en välbehövd natts sömn laddar jag nu inför en ny dag med superyoghurtskålen och kaffe. Det vankas en andra dag på nya jobbet denna lördag!
Gårdagen gick bra - hoppas jag :) Man kan konstatera att det är väldigt annorlunda att jobba i London. På gott och ont. Det finns en totalt annan syn av övervakning och customer service. Internationella arbetskamrater och ett omklädningsrum och kök som ger en känsla av att stiga in i en high school movie.
Själv så jobbade på så hårt jag kunde - klädaffär är något nytt. MEn det som också är skönt är möjligheten. Att om man inte trivs är det enkelt att sluta.
I alla fall. Håller jag tummarna för dagen idag! Och även för att jag är ledig imorgon. Så att jag kan få mina 35 km :D
Med tanke på löpning. Hatar verkligen POLLEN. Just nu. Torsdagsintervallerna blev nästan bokstavligt talat spyintervaller. Men det kunde man INTE tro när man såg mina tider på de ytterst få intervallerna. 4x1km intervaller. Men det-gick-inte. Det var nästan astmaattack. Vi gillar iNTE. Not okey. Blä på det.
Hoppas att det är mindre pollen under Stockholm Marathon....
Tröstade mig med middag hemma hos en Julia i trevligt sällskap. Gjorde dock inte det smartaste - men väldigt mycket värt det än då...Mina lugna kväll "och kanske följa med dem ut på en öl sedan...." blev en tur till Dalston och en sjukt rolig kväll på ett ställa som skrek LONDON! Sjukt kul. Men trött som in i bengen igår. Efter allt för lite sömn och hattifnattande hit och dit.
Men charmigt ändå. Ibland. Att ha det så:D
Men nu - WORK!


igår och idag

Oj oj oj. Idag är det huvudvärksdag. Måste jag erkänna. Ibland går allt upp, ibland går allt ner. Speciellt när man har lite mycket för sig. Och när man måste gå upp extra tidigt för att spendera två timmar på en walk-in-mottagning...Men hittills har jag bara upplevt smidig läkarvård här. Tack och lov.

Fick mig just en väldigt välbehövd powernap! Underbart det där. Försöker jobba undan lite jobb nu. Ska gå igenom min lilla garderob här i Londonland och försöka rota fram något classy att ha på mig på första jobbdagen imorrn. Hoppas jag hittar något, annars väntar det shopping. Vilket jag definitivt inte har tid med. Inte om jag ska hinna den där middagen ikväll och de där intervallerna som jag hade tänkt köra....
Kan konstatera en annan sak: Pollen här is crazy. Och jag kan inte köra tuff löpning på sen morgon, förmiddag eller eftermiddag. Det är på kvällen som det funkar. När det är svalare och pollenhalten sjunker. De där intervallerna jag tänkte köra igår morrse, ja det blev en dryga 45 minuter distans istället. Kände direkt när jag kom ut att det inte skulle funka.
Springer liksom som en otränad person med ett andetag som en rökare...stor skillnad från i måndags kväll flygande 15 km liksom...
Så intervallerna uteblev och blev till distans. Och kvällsträningen blev dock 1,5 h på gymmet. Genomträning i form av en bra klass och egen träning. Good.
Gaah. Känner mig lite stressad inför Stockholm Marathon dessutom. Dels hoppas jag att jag kommer få ledigt!!! Dels så vet jag inte hur det blir med jobb i helgen - kommer jag ha någon dag ledig? Hade ju tänkt köra sista långlånga passet i form av 35 km på lördag. Ett pass som behövs - behöver komma över 30 snittet. Att ha kört 30 två gånger och x antal 28km - känner att psyket behöver en pusch och kanske kroppen med.
Men...om jag jobbar. Får jag väl ändra om. I och för sig vill jag helst inte köra 35 km nästa helg. Lite för nära maran. Men om jag kör det mitt i veckan istället. Tror det kan funka. Hoppas. Hoppas. Hoppas.
Börjar liksom bli lite nervös.


YES! Fick jobbet!!!

YES!!! Så sant som det är sagt. Helt. Totalt. Underbart.

Lyckorus nummer ett.

I got it.

Jobbintervju klockan halv ett. Samtal tillbaka halv fyra.

Positiv respons så att säga.

WOW. Fick jobbet. French Connection i Covent Garden! YEY! Heltidsjobb. Känner lite att jag äger just nu. Fett najs.

Börjar på fredag :D

Snart så kan jag även snacka om det som jag jobbar med just nu! Vilket också är fantastico!

Hej BRA ONSDAG.

höjer volymen på oskar linnros och hoppar runt i lyckorus....

 

 

 


äkta och innerlig kärlek

Har hittat min nya passion. I gymmet. Eller i form av gymklass. Jag är förälskad - ja, ni vet, när magen pirrar så där förväntansfullt och ögonen tindrar och livet är underbart hela tiden? My nya förälskelse?
BODY COMBAT.
Efter att ha fått köra helt slut på mig själv med en personlig tränare och fått leka (köra skiten ur mig...) med kickar, slag och allt möjligt, kunde jag inte hålla mig från Combaten.
Drog av en 20 minuters svettandes på crosstrainern stod jag redo. Peppad. Till tusen.
Och åh vad underbart roligt jag hade det. 1h grymt bra träning - totalt slutkörande. Benträning, armar och core. Mmmm. Me love it. En kvart med egna övningar och ordentlig strech senare klockande jag av 1h35min riktigt riktigt grymt bra träning. Inte helt fel. Inte alls.
Så. Jag sov som ett litet barn. Och nu väntar jobb. Intervaller (!), Jobbintervju (!)(GAAAH: NERVÖS), Jobb, Distansträning. Fullt ös :) Better get to it then...
Fast...jag måste erkänna. Jag hade inte sagt nej till att bara ligga i solen i en park hela dagen...


hej kaffe hej

 

Klockan är halv fem. Jag dricker espresso bryggt franskrostat kaffe med mjölk. Längtar ut. Uuuut. Snart. Om två timmar. Är jag på gymmet. Underbart underbart.

Fick mig i alla fall en halvtimmes powerwalk i parken, följt av ett besök på Tesco. För att bryta av lite liksom. Sådan roligheter man kan ha för sig här i livet. Righty right.

Och just det. Lyssnar på Håkan Hellström. Gick från att lyssna sönder Veronica Maggios nya skiva till Håkan. Känner redan abstinensen växa. Tror att satan i gatan är lätt beroendeframkallande. Till och med de andra här hemma som inte fattar svenska diggar med i tha music.


ett två tre

Ett två tre.
Jag hör att det snöar i Sverige (den där grejen som kallas fejsboook är visst lite bra stundtals...). Inte coolt precis. Bugar och bockar för solstrålarna som letar sig in genom fönstret här i Londonland.
Och jag råkade snooza lite väl länge denna dag. Hehe. Gjorde visst den där att man vaknar vid fem och går upp och tror att klockan är sju. Vaknar till och känner sig pigg. Innan man kollar lite närmare på klockan och inser att ja, det var visst lite väl tidigt. Går och lägger sig igen, somnar om, och missar på ngt sätt sin väckarklocka och vaknar upp åtta istället. Wierdo....

Well well.
Helgen har inneburit roligheter och lite sömn. Inget som kunde liknas vid ett långpass blev det dock (men det gjorde mig inget med tanke på att jag körde 30 km på måndagen :)). Inte så mycket träning överhuvudtaget - förutom ett enkelt (som var väldigt jobbigt att springa dock...) 9km distanspass på lördagen. De där knäet var inte nådigt. Men efter vila så fick jag bra besked på att det var okej.

Lördagsutgång, Shoreditch och härligheter. Roliga människor och roliga skeenden. En rolig nattbussfärd hem (svenskar, svenskar säger jag bara. Komisk situation och jag satt och skrattade för att jag fattade svenska. Man glömmer så lätt hur många svenskar som är här...vissa -även jag - pratar ju på som om ingen fattade något...)

Söndag som stavas spontanitet. Morgonflanerande i Kensington Gardens, En mysig eftermiddag på Westfield med en Tina. Satt på en uteservering i solsken och trodde vi var utomlands på semester. Slog till och med till med ett glas rosé. Hur fint är inte det. Vi blev så inspirerade att vi började planera en helgtripp till vackra PARIS. Lovely.
En kväll i vänners sällskap blev det också. Med Marias favoritmat: hallomi hallomi hallomi hallomi. Tror faktiskt att jag vinner "vem kan äta mest Hallomi".
Mitt trä och min plats. Även om bilden inte togs igår. Så är det vackert ändå.

Och igår fick jag ett samtal om en arbetsintervju på onsdag!! YEY! French Connection i Covent Garden. I wish!
Och just det. Fick en fantastico Fartlek/distans runda på 15 km igår. Tog det lite lugnt med tanke på knäet. Det var tufft utan att vara ett spypass. Lite nämare medel. Vilket är bra, med tanke på att tiden ändå låg mellan 5.30, 5.20 och 5.12. Inte den bästa kanske.
Just det. Har insett. Måste bli bättre på sömn, mat och ja allt. Just nu. Innan maran. Har fått många fina tankar eller ja, många tankar överhuvudtaget här i Londonland. Bland annat med hur jag inte känner mig galet tävlingsfixerad längre. Vilket är bra. Så kanske ska jag vila lite i det efter maran.
Men maran ska springas och kroppen måste förberedas. Inte försöka leva två olika liv, i form av träningsfreak, lite sömn, vin och jobb och massa annat. Kände mig lite ur balans igår. Ska satsa på hård träning, sömn och jobb den här veckan. Landa lite. Good.


RSS 2.0